Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32067 frågor besvarade.
EK- vs NA gymnasieprogrammet utifrån intressen och yrken?
2Poäng
Matilda
Jag går nu i nian och skall snart välja gymnasielinje varpå det står mellan ekonomi (följaktligen troligtvis juridik) och natur.
Fram tills nyligen har jag varit ganska säker på ekonomi för det är vad som tilltalar mig mest, jag gillar matte, samhällsämnen och är lite nyfiken på att senare i livet bli jurist.
Fick dock nyligen upp ögonen för natur då det som sagt är en bred linje och att jag inte riktigt vet vad jag vill jobba med när jag blir äldre. Enda anledningen till att jag Inte väljer NO är för att naturämnena (främst kemi) är de jag tycker om minst utav alla, och jag vill inte riskera att bli skoltrött och därmed inte orka med studierna, utöver det så är jag fullt övertygad om att jag klarar av alla studier. Överväger dock fortfarande denna linje på grund utav att jag är intresserad av att bli arkitekt/ingenjör.
SÅ för att sammanfatta det så är jag intresserad av att bli jurist eller ingenjör. Ekonomi intresserar mig troligtvis mer, men jag gillar framför allt matte och biologi och det bör därför inte vara något problem. Har ni något tips på hur jag ska tänka? Eller går det att komplettera med vidare studier på något vis om det skulle visa sig att jag valt fel?
Hej Matilda,
till alla högskoleutbildningar måste man alltid ha Grundläggande behörighet och det får du på vilket som helst gymnasieprogram /även på de yrkesförberedande då alla elever har rätt att lägga till kurser för högskolebehörighet/.
Särskild behörighet till Arkitektutbildningen är:
Matematik 3, Samhällskunskap 1b och Naturkunskap 2.
Särskild behörighet till Jurist är: Historia 1b & Samhällskunskap 1b.
Till Ingenjör är det olika beroende på vilken inriktning man vill ha men minst är det Matte 3, som man bör ha.
Hur kan du uppnå alla de behörigheter? Jo, så här är det: Samhällskunskap 1b läses obligatoriskt på alla högskoleförberedande program. Historia 1b läses på alla, utom Teknikprogrammet, där man läser en mindre kurs, som heter Historia 1a1 och är på 50 poäng. Det går, dock, att komplettera inom programfördjupnignen på Teknik genom att läsa Historia 1a2, 50 p.
Upp till Matematik 3 och Naturkunskap 2 kan du läsa på alla högskoleförberedande program, du kan läsa Matematik 2 och 3 samt Naturkunskap 2 inom programfördjupningen eller inom Individuellt val.
Om du inte gillar Kemi & inte vill utbilda dig till kemi-ingenjör eller lärare i Kemi, behöver du inte välja Naturvetenskapsprogrammet eller Teknik.
Du kan på Estetiska, Humanistiska, Ekonomi eller Samhällsvetenskapsprogrammet bli behörig till alla de utbildningar som lockar dig efter gymnasiet.
På HU och ES behöver du läsa Matte 2 och 3 samt Naturkunskap 2 inom programfördjupningen och på Samhällsvetenskapsprogrammet och på Ekonomi, inriktning Juridik - lägga till Matte 3 och Naturkunskap2, men på Inriktningen Ekonomi - är det bara Naturkunskap, eftersom Matte 3 ingår som en obligatorisk kurs i den inriktningen.
Blev det lättare eller svårare nu, när du fick veta att du har mycket större valmöjligheter än du kanske trodde?
Har du varit på några öppna hus på skolorna eller besökt Gymnasiemässan?
Den här skolorna http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/folkuniversitetets-gymnasium-i-trollhattan och http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/drottning-blankas-gymnasieskola-trollhattan erbjuder två inriktningar på EK & två på SA;
Den här http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/magnus-aberggymnasiet erbjuder båda inriktningarna på EK och alla tre inriktningar på SA.
Den här - http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/lbs-ljud-bildskolan-trollhattan erbjuder Teknik & Estetiska programmet. Du kan bli behörig till alla "dina eftergymnasiala utbildningar" på Estetiska programmet också och, givetvis, på Teknik och på Naturvetenskapsprogrammet.
Men jag tycker inte det finns någon anledning välja Teknik eller NA där kemi läses obligatoriskt när du inte tycker om ämnet och inte behöver det för behörighet till vidare studier.
Jag läste här om dagen SACO¨s prognos ang.arbetsmarknaden om fem år och yrket Inredningsarkitekt nämns bland dem, som det kommer att råda brist på. Andra bristyrkena blir Skolledare /rektor, gymnasiechef/ och lärare på mellanstadiet - upp till åk6.
Önskar dig allt väl!
Lycka till med gymnasievalet! Tips - gå in på www.gymnasieguiden.se och logga in som Medlem /du fick kod hem tillsammans med magasinet Gymnasieguiden.se och Framtid.se/. Att bli medlem går fort är är helt gratis. Då får du tillgång till många fler roliga & nyttiga funktioner på sajten!
Mvh
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'alternativ efter gymnasiet' (3 st.)
Hej!
Nu är det så att jag läser det sista året på gymnasiet på en yrkesutbildning med grundläggande högskolebehörighet som jag känner är helt fel för mig.
På grund av personliga problem så har jag inte skött skolan så bra heller, jag har sammanlagt 11 st F, 2 f i Svenska 1 och 2 samt ett...
Anna: :
Hej Melwin!
På Komvux behöver du inte läsa samma kurser som ingick i din Studieplan på gymnasiet, i alla fall inte alla de kurser.
På Komvux finns det inte "program" i samma upplägg som... Läs hela svaret
Hej!
Jag tog studenten i somras, jag gick Naturbruksgymnasie med inriktning djurskötare. De finns inte alls mycket jobb inom djurskötar yrket. Sedan jag tog studenten har jag kännt att jag vill göra något annat och jag vill ha bredare grund att stå på. Eftersom jag valde att inte läsa...
Mikael: :
Hej på dig!
Här http://www.fragasyv.se/info/behorighet-till-hogskola kan du se Särskild behörighet till några högskoleutbildningar och till Förskollärare behöver du godkända betyg i Naturkunskap 1b och i Samhällskunskap 1b. På... Läs hela svaret
Vad gör jag om jag vill söka till någon utbildning efter gymnasiet men inte har läst tillräckligt med kurser för det, även fast jag gått ett högskoleförberedande program? Har hört talas om komvux men hur funkar det och är inte det omständligt? Om jag bara saknar en enda kurs, t.ex. fysik eller...
Anna: :
Hejsan!
Komvux = Kommunal vuxenutbildningen som varje kommun bestämmer över själv.
Ofta finns det möjlighet att läsa kurserna på heltid, en åt gången. Och på heltid läser man en normalstor gymnasiekurs... Läs hela svaret