Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32226 frågor besvarade.
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
1Poäng
Jon
Hej!
Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier.
Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)).
Har ni något förslag på upplägg man skulle kunna göra för att få svenskkunskaper och engelskkunskaper så fort som möjligt? Det känns onödigt att hon ska behöva gå idrott, bild osv om det drar ut på tiden att komma in på högskola.
inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika språkbegåvade/obegåvade/extrabegåvade ... :) men det som är en mycket viktigt faktor inom språkinlärning är ÅLDER på personen som läser språk.
Som alla vet, lär sig normalbegåvade barn ett nytt språk snabbt. Men vuxna gör inte det. Det finns en biologisk förklaring till detta: under puberteten "stängs" den del av hjärnan som tar emot Modersmål. Och alla nya språk hämnar i hjärnan i avdelningen för "främmande språk". "Modersmålsavdelningen" stängs i hjärnan inte över natten utan under en viss period, successivt - ... och vid olika ålder hos olika personer, men generellt sett säger språkforskare att_ om man börjar läsa ett nytt språk innan man fyller 12 år, kan de språket bli ditt nya "modersmål"; och om man börjar läsa ett nytt språk efter 20 årsåldern, då är det "totalt kört", dvs det nya språket kan omöjlighen bli ditt nya modersmål (t.ex går det inte att bli av med brytningen, oavsett hur mycket man tränar).
Vilken inlärningsmetod som passar just den studerande som du frågar om, kan man inte svara på - här på forumet; jag skulle samråda med en språklärare och kanske också med en speciallärare på er skola. Det är hennes ÅLDER i samband med Motivation och hur mycket tid hon vill och kan lägga på svenska och engelska språken som blir avgörande. Många ggr lär man sig mer om man studerar ngt. man tycker om eller är intresserad av - på det nya språket (i stället för att "rabbla glosor"). Exempelvis om man gillar Bild och formgivning, kan man mycket väl lära sig mera svenska på en lektion i bild än på en lektion i ämnet "svenska som andraspråk".
Tips/fundering: det kan vara svårt att lära sig 2 nya främmnade språk samtidigt; det kan vara fördelaktigare att läsa ett språk - t.ex SVENSKA först och när man uppnått en "viss nivå", ta sig an Engelska sen. Detta för att de 2 nya främmande språk kommer med stor sannolikhet "trängas och bråka" i hjärnan - inom Språkcentrum för främmande språk. Det är ett känt fenomen när man bygger meningar av ord från flera främmande språk (intressant är det att man i första hand sätter in orden från ETT ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, och inte orden från sitt modersmål - in i "fel mening". Förklaringen är troligtvis den att alla främmande språk finns i hjärnan nära varandra och på ett visst avstånd från modersmålet).
Eftersom att konfronteras med svenska är oundvikligt när man bor i Sverige, har jag ett förslag att hon läser svenska först - intensivt under höstterminen (minst fram till jul) - och även deltar i lektioner i de ämnena som hon gillar och är intresserad av, som är på svenska. Hon kommer då att lära sig så mycket svenska det bara går under hösten. Efter jullovet kan man börja med en intensiv kurs i engelska. Då man läser engelska översätter man mellan svenska och engelska och i fall hon idag ej kan varken sig svenska eller eng., kan det bli "pannkaka" av alltihopa.
Ännu en fundering även om hon har kunskaper i matte, geografi mm. så har hon inte de kunskaperna "på svenska" - t.ex kanske hon kan räkna ut rätt svar på en ekvation om det är endast siffror som är framför henne, men om hon får i uppgift att "räkna ut ytan på gaveln på huset" - och hon vet inte vad "yta" eller "gavel" är - ? eller om läraren ska prata om "nämnare" eller "faktor" i samband med uträkningar, och hon vet inte vad de orden betyder...? Hur lätt blir det att hänga med? :)
Därför tycker inte jag det är fel att delta i andra lektoner, även om hon kan de "faktiska kunskaperna". Vad det gäller Idrott och hälsa, så finns det undersökningar som påvisar att man lär sig mycket mer om man rör sig mer. T.ex finns det experiment på grundskolenivå där eleverna har 1 tim idrottslektion varje skoldag och de uppvisar mycket bättre resultat i alla andra ämnen, jämfört med elever som har mindre idrott på schemat.
Summan "av kardemumman": samråd med den studerande - kanske med hjälp av en tolk - (få fram vad hon själv tycker om hur hon lär sig på det bästa sättet) och med lärare i språk samt med en speciallärare och sätt ihop schemat så att den studernade känner att hon lär sig så mycket som möjligt; känner eleven att personal "lyssnar på henne", kan bara det leda till ökad motivation och bättre studieresultat.
Hej! Jag heter Irina. Jag läser de sista kurserna på Komvux, sedan tänker jag anmäla om slutbetyg. Jag är inresserad av ett högskoleprogram som har områdesbehörighet 6/ områdesbehörighet A6. Behörighetskurser för områdesbehörighet 6 är Samhällskunskap A och Engelska B. När jag gick i gymnasiet...
Julia: :
Hej Irina!
Du behöver godkänt betyg i Engelska B eller i Engelska 6, vilket är "samma kurs" som har bytt namn vid gymnasiereformen 2011-12.
Jag ska försöka... Läs hela svaret
Hej
Jag har IG i Persondatorer och Lokala nätverk A som jag vill höja, då med minst G för att höja mitt jämförelsetal. Så jag valde att istället för att göra prövningar i dom båda kurserna så valde jag att läsa dom kurserna som motsvarar dom två på distans vilket var Digital...
Milla : :
Hejsan,
om du har slutbetyg från 2010 eller senare - se vilka av dina kurser som motsvarar de nya kurserna här >>
Det är mycket viktigt att veta från vilket år ditt Slutbetyg är för att kunna ge dig rätt svar.
Bästa hälsningar
Milla SYV
Hej! Om jag vill läsa in behörighet på komvux med det nya systemet och jag har slutbetyg från det gamla systemet räknas dessa betyg med i mitt meritvärde då?
Anna: :
Hej Anton!
Reglerna har ändrats flera gånger under de senaste åren och det är extremt viktigt att veta om ditt slutbetyg är från 2010 och senare eller från 2009 och tidigare.
Om du behöver... Läs hela svaret
Hej!
Jag har gick ut från gymnasiet 2011 och fick slutbetyg. Jag har nu studerat en tid både på komvux och prövningar på mitt gamla gymnasium. Jag undrar det där med 30 juni 2016 ska det bli svårare för oss som gör prövningar i det gamla systemet eller? Jag har 8 stycken prövningar kvar och...
Mikael: :
Hej Anton,
du väljer inte i vilken urvalsgrupp du prövas, dvs du söker inte i BII gruppen. Det är antagning.se som bestämmer i vilka urvalsgrupper du prövas, så det behöver du inte... Läs hela svaret
Hej! Jag förstår inte det där med meritpoängen. Jag slutade gymnasiet 2011 och nu läser jag på komvux, tyska. Det jag vill veta är att när man tittar på meritpoängen på DAGENS SYSTEM så får man 1,0 på steg 4 i moderna språk men det fick man inte när jag gick i gymnasiet gå fick man 0,5 för steg...
Liselotte: :
Hej Anton!
Meritpoängen:
max i merit är 2.5 och du bör få 0.5 för Moderna språk 3 och 1.0 för Moderna språk 4.
Vill du uppnå max i merit, borde du läsa även Engelska 7 (eller EngC) som ger 1.0 i merit alternativt högre kurser i... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu?
Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Anna: :
Hej Anton!
Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill.
Efter grundutbildning... Läs hela svaret
