Daniel
    Hej. Jag undrar vad som gäller när det kommer till att pendla till och från skolan. Mina barn går på drottningblancas gymnasieskola i Örebro. Vi är bosatta i skinnskattebergs kommun. Enl vad jag fått till mig så betalar nvu här ett sk Vl-kort, eller upp till lika kostnad for ett sådant. Skulle jag köpa sådana kort till barnen skulle dom få 12timmars dagar alla dagar i veckan. Dvs ca 06-ca18. Det känns inte riktigt ok. Så köper vi ist Movingo alla sträckor till en kostnad av 2400kr/st så får dom betydligt trevligare dagar och slipper sitta i Örebro flera timmar om dagen i onödan. Dock kanns ju kostnaden för detta ganska hög. 4800/mån som vi får tillbaka ca3000/mån av. Är detta riktigt eller har vi missat något? Till saken hör att ena dotterns linje inte finns på närmare håll, andra dotterns linje/inriktning finns på närmare håll men hon ville gå i Örebro med den äldre systern.
    • : För att förtydliga längden på skoldagen avser morgon tåg kl 06.03 och avstigning på stationen ca 18 på em.
    • Julia : Jag har nu ringt och pratat med CSN - vet inte om det blir till hjälp men du kan läsa mitt Utökade svar, nedan.
    • : Tack så mycket för svaret och att du tog dig tid att ringa och höra med CSN.
    • Julia : Det finns info på https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolskjuts-och-elevresor - som du gärna får ta del av.
    • Anna : Hej Daniel, du får gärna återkomma och berätta hur det går - om du fick några svar från andra ställen än här på FRåGA SYV och hur det utvecklar sig i denna fråga. Vi vill lära oss mer även inom det aktuella område där det finns många (ofta också krångliga) regler, undantag som ibland kan göras mm.
    Läs alla kommentarer

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej!
    mitt förslag är att du kontaktar Skolverkets upplysningstjänst***, tel.nr 08-527 332 00 -- där har de bland annat kompetens i skol-Juridiska frågor, alltså om elevens rättigheter.
    Vad jag vet, så kan hemkommunen betala mer än vad eleven har rätt till men det är frivilligt för kommunen att göra - så görs det ju därför sällan.
    Jag förstår att 12-timmars dagar flera dagar varje vecka är mycket jobbigt att ha. Dock så är det inget som vi här på FRåGA SYV kan göra någonting åt; jag menar att vi ej har den kompetensen som skulle krävas för att bringa klarhet i den frågan.
    Det jag personligen känner till att de flesta familjer där barnen flyttar för att gå på gymnasiet betalar minst 2.000 per barn i "extra-utgifter" som ej täcks av några bidrag, vilket är beklagligt men så brukar det tyvärr se ut.
    I varje kommun brukar det finnas någon person på utbildningsförvaltningen som ansvarar för "pendlingsfrågan". Hen bör kunna redogöra på vilka grunder som beslut fattas ang hur mycket pengar som eleven (vårdnadshavare/familjen) har rätt till enligt de regler som finns. Sedan kan du/ni alltid be om att kommunen gör ett undantag och beviljar mer pengar - kan inte lova att kommunen kommer gå med på det.
    Jag ska även samråda med kollegorna och i fall vi kommer på något mer vi skulle kunna säga som svar på din fråga, tips eller förslag - så återkommer vi!
    Vänligen
    Julia
    P.S: Jag har nu pratat med en sakkunnig på skolverket. Skolverket hänvisar till kommunen där eleven är folkbokförd. Om det är rimligt att lägga så mycke tid på att pendla till skolan är "bedömningsfråga" och det är tyvärr kommunens bedömning som gäller. Det går att överklaga kommunens beslut, säger den sakkunnige på skolverket.

    Hej igen,
    jag har ringt till en sakkunnig på CSN, som ansvarar bl a för inackorderingstillägg för gymnasieelever som bor på skolorten p g a det blir för långt att pendla.
    Drottning Blankas gymnasieskola i Örebro är fristående gymnasieskola - och i så fall om din dotter vars utbildning ej finns närmare bostaden skulle skaffa sig bostad (inackordering) på skolorten, har hon i så fall rätt att få Inackorderingstillägg som bedöms, beslutas och betalas av CSN. Min tanke var att CSN kanske kan betala ut inackorderingstillägg utan att eleven ska behöva bo på skolorten och pengarna kunde användas till att köpa pendlingskort, men det går tyvärr inte - för att CSN behöver få in ett Intyg på att eleven faktiskt har bostad/inackordering på skolorten. Det går alltså tyvärr inte använda inackorderingstillägg till att köpa pendlingskort.
    Och för din andra dotter, vars utbildning finns närmare bostaden, så skulle CSN göra avslag (detta pga de kan bevilja inackorderingstillägg endast för utbildning som är närmast bostaden, alltså om samma program/inriktning finns närmare, får eleven avslag på ansökan om Inackorderingstillägg).
    Tips! ta kontakt med personal på skolan där dina barn studerar - min förhoppning är att de kanske har erfarenhet av elever som pendlar långt och har kanske förslag på en lösning.
    Hör också med gymnasieantagningen i Västerås - om de kan säga någonting som kan bli till hjälp i just den aktuella frågan (är inte säker på att de kan, men det går ju alltid att hoppas: kanske har de erfarenhet av liknande situationer sedan innan).

    Det finns också info som är relevant till den frågan på skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevresor
    men det finns, enligt skolverket, ej någon "tidsinterval" (man kan annars tänka att det skulle finnas ett generellt beslut om att t.ex "så många timmar per dag är det max vad som är rimligt för gymnasieelev att lägga på att pendla..." men så är det alltså inte). Som skolverket säger "det är inte närmare reglerat". :(

    Frågor och svar taggade med 'samsam' (8 st.)

    • Alexander

      Jobba inom bygg och anläggning efter samsam?

      Jag går mitt andra år på samsam just nu och börjar ångra mitt val och vill jobba nått inom bygg och anläggning istället. Vill dock inte byta linje, hur ska man göra efter gymnasiet då?

      Daniel: : Hej Alexander!Det finns många olika yrken inom bygg och anläggning. På Framtid.se/yrken/bygg-anlaggning hittar du cirka 70 st. olika yrken inom Bygg- och anläggning. Vilket/vilka yrken har du... Läs hela svaret
    • Julia

      Dokument som styrker längden på biologi och kemi 1 kurserna?

      Hej! Jag har försökt hitta i Skolverkets hemsida något dokument där det står hur långa dessa kurser är (alltså ett helt läsår). Jag har dock inte lyckats så bra, och tänkte fråga er om ni vet var jag kan hitta det? Vore väldigt tacksam om ni kunde hjälpa mig! :) Julia

      Anna: : Hej Julia, Biologi 1 och Kemi 1 är kurser á 100 gymnasiala poäng. De flesta gymnasiala kurser är 100 poäng. En 100 poängs-gymnasial kurs = studier på heltid i... Läs hela svaret
    • Madde

      Måste man läsa psykologi 1 på samsam för att få gymnasieexamen?

      Om man bytte program till samsam och läste psykologi 2 men inte kan läsa psykologi 1 (som ser ut att vara karaktärsämne?) då kursen inte ges längre....kan man då få gymnasieexamen ändå?

      Anna: : Hej Madde, av din fråga framgår inte om du menar Examen från gymnasiet eller på Komvux; och det är skillnad  - i detta fallet.Se gärna programplan... Läs hela svaret
    • Helena

      Byta program nu eller senare!?

      Hejsan!! Jag går just nu första året på IB-linjen men jag trivs inte alls bra där och vill verkligen byta eftersom eng undervisningen är för mycket för mig. Jag vill då byta till ekonomi-juridik men just nu så är alla ekonomi-juridik program fulla på många olika skolor och jag måste...

      Peter: : Hej HeIena, så som du beskriver situationen, så skuIIe jag råda dig att byta tiII Sam-sam. Du försämrar inte dina chanser att komma in på Ekonomi-juridik, om du byter nu. Och du har rätt... Läs hela svaret
    • Ddaedy

      Matten förstör allt varför?

      Hej jag skriver till er eftersom jag har en fråga. Jag gick ut med A och B i nästan alla ämnen, några C och matte D. Jag tror att jag enkelt kan höja upp det mesta till A förutom matten där jag är rädd för att få ett E om jag har tur. Men nu kommer frågan, jag vill plugga juridik efter...

      Anna: : Hej! Du skriver att det är "såklart ingen annans än mitt fel att jag suger på matte"... men det kan finnas olika orsaker till varför du har svårt för matte. Om du t.ex. har dyskalkyli så är det medfött och kan inte vara ditt... Läs hela svaret
    • Julia

      Hur blir jag behörig till högskolan om jag läser HUM?

      Hej, Jag går i första ring med inriktningen samsam men jag vill byta till hum (då jag inte trivs i min klass). När jag går ut vill jag gärna läsa en ekonomi linje eller en advokat linje (eller liknande) men jag vet inte om jag blir behörig till dessa linjer om jag går hum. Vad ska jag läsa till...

      Anna: : Hej Julia, tråkigt att läsa om att du inte trivs och vill av den anledning byta till ett annat program. Har du träffat kurator? Har du pratat med din klasslärare/mentor? Har ni någon skolvärdinna... Läs hela svaret
    • Marko

      Vad kan man bli efter Samhällsvetenskapliga programet?

      Hej SYV! Jag går första året på gymnasiet och jag läser Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhälle. Och jag valde då denna linje för jag tycker om samhällsämnena, men nu till saken. Vad kan man bli efter samsam? Jag har länge funderat på det. Och den andra frågan, vi säger till...

      Lena: : Hejsan, eftersom Samhällsvetenskapsprogrammet inte är ett yrkesprogram så blir du inget efter just det programmet - du läser många kurser som gör dig behörig att söka till utbildningar inom det... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Vilken linje skall man välja för att bli tandhygienist?

      Jag går i nian och hade tänkt mig bli tandhygienist, men jag vet inte vilken linje jag ska ta och om jag nu inte tar natur måste jag fråga skolan om jag kan läsa t.ex. Nk 2 eller något annat ämne jag behöver? Jag hade tänkt ta SamSam eller ekonomi, vilken tycker du e bäst att ta om man ska bli...

      Fråga: : Du kan ta vilket program som helst av Sam/Ek - du behöver bara lägga till Naturkunskap 2. Bra om du kollar med skolan att de erbjuder kursen. Ta det program du tror att du skulle klara av bäst.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga