Daniel
    Hej. Jag undrar vad som gäller när det kommer till att pendla till och från skolan. Mina barn går på drottningblancas gymnasieskola i Örebro. Vi är bosatta i skinnskattebergs kommun. Enl vad jag fått till mig så betalar nvu här ett sk Vl-kort, eller upp till lika kostnad for ett sådant. Skulle jag köpa sådana kort till barnen skulle dom få 12timmars dagar alla dagar i veckan. Dvs ca 06-ca18. Det känns inte riktigt ok. Så köper vi ist Movingo alla sträckor till en kostnad av 2400kr/st så får dom betydligt trevligare dagar och slipper sitta i Örebro flera timmar om dagen i onödan. Dock kanns ju kostnaden för detta ganska hög. 4800/mån som vi får tillbaka ca3000/mån av. Är detta riktigt eller har vi missat något? Till saken hör att ena dotterns linje inte finns på närmare håll, andra dotterns linje/inriktning finns på närmare håll men hon ville gå i Örebro med den äldre systern.
    • : För att förtydliga längden på skoldagen avser morgon tåg kl 06.03 och avstigning på stationen ca 18 på em.
    • Julia : Jag har nu ringt och pratat med CSN - vet inte om det blir till hjälp men du kan läsa mitt Utökade svar, nedan.
    • : Tack så mycket för svaret och att du tog dig tid att ringa och höra med CSN.
    • Julia : Det finns info på https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolskjuts-och-elevresor - som du gärna får ta del av.
    • Anna : Hej Daniel, du får gärna återkomma och berätta hur det går - om du fick några svar från andra ställen än här på FRåGA SYV och hur det utvecklar sig i denna fråga. Vi vill lära oss mer även inom det aktuella område där det finns många (ofta också krångliga) regler, undantag som ibland kan göras mm.
    Läs alla kommentarer

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej!
    mitt förslag är att du kontaktar Skolverkets upplysningstjänst***, tel.nr 08-527 332 00 -- där har de bland annat kompetens i skol-Juridiska frågor, alltså om elevens rättigheter.
    Vad jag vet, så kan hemkommunen betala mer än vad eleven har rätt till men det är frivilligt för kommunen att göra - så görs det ju därför sällan.
    Jag förstår att 12-timmars dagar flera dagar varje vecka är mycket jobbigt att ha. Dock så är det inget som vi här på FRåGA SYV kan göra någonting åt; jag menar att vi ej har den kompetensen som skulle krävas för att bringa klarhet i den frågan.
    Det jag personligen känner till att de flesta familjer där barnen flyttar för att gå på gymnasiet betalar minst 2.000 per barn i "extra-utgifter" som ej täcks av några bidrag, vilket är beklagligt men så brukar det tyvärr se ut.
    I varje kommun brukar det finnas någon person på utbildningsförvaltningen som ansvarar för "pendlingsfrågan". Hen bör kunna redogöra på vilka grunder som beslut fattas ang hur mycket pengar som eleven (vårdnadshavare/familjen) har rätt till enligt de regler som finns. Sedan kan du/ni alltid be om att kommunen gör ett undantag och beviljar mer pengar - kan inte lova att kommunen kommer gå med på det.
    Jag ska även samråda med kollegorna och i fall vi kommer på något mer vi skulle kunna säga som svar på din fråga, tips eller förslag - så återkommer vi!
    Vänligen
    Julia
    P.S: Jag har nu pratat med en sakkunnig på skolverket. Skolverket hänvisar till kommunen där eleven är folkbokförd. Om det är rimligt att lägga så mycke tid på att pendla till skolan är "bedömningsfråga" och det är tyvärr kommunens bedömning som gäller. Det går att överklaga kommunens beslut, säger den sakkunnige på skolverket.

    Hej igen,
    jag har ringt till en sakkunnig på CSN, som ansvarar bl a för inackorderingstillägg för gymnasieelever som bor på skolorten p g a det blir för långt att pendla.
    Drottning Blankas gymnasieskola i Örebro är fristående gymnasieskola - och i så fall om din dotter vars utbildning ej finns närmare bostaden skulle skaffa sig bostad (inackordering) på skolorten, har hon i så fall rätt att få Inackorderingstillägg som bedöms, beslutas och betalas av CSN. Min tanke var att CSN kanske kan betala ut inackorderingstillägg utan att eleven ska behöva bo på skolorten och pengarna kunde användas till att köpa pendlingskort, men det går tyvärr inte - för att CSN behöver få in ett Intyg på att eleven faktiskt har bostad/inackordering på skolorten. Det går alltså tyvärr inte använda inackorderingstillägg till att köpa pendlingskort.
    Och för din andra dotter, vars utbildning finns närmare bostaden, så skulle CSN göra avslag (detta pga de kan bevilja inackorderingstillägg endast för utbildning som är närmast bostaden, alltså om samma program/inriktning finns närmare, får eleven avslag på ansökan om Inackorderingstillägg).
    Tips! ta kontakt med personal på skolan där dina barn studerar - min förhoppning är att de kanske har erfarenhet av elever som pendlar långt och har kanske förslag på en lösning.
    Hör också med gymnasieantagningen i Västerås - om de kan säga någonting som kan bli till hjälp i just den aktuella frågan (är inte säker på att de kan, men det går ju alltid att hoppas: kanske har de erfarenhet av liknande situationer sedan innan).

    Det finns också info som är relevant till den frågan på skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevresor
    men det finns, enligt skolverket, ej någon "tidsinterval" (man kan annars tänka att det skulle finnas ett generellt beslut om att t.ex "så många timmar per dag är det max vad som är rimligt för gymnasieelev att lägga på att pendla..." men så är det alltså inte). Som skolverket säger "det är inte närmare reglerat". :(

    Frågor och svar taggade med 'ha' (4 st.)

    • Elin

      Förkortningar för gymnasieprogram?

      Hejsan, i samband med att gymnasieprogram ändrar namn, t.ex Blir HA till Försäljnings- och serviceprogrammet, och jag antar att förkortninen blir FS i så fall för det nya programmet, undrar jag vem som hittar på de förkortningar? och varför blir det t.ex NA och NB för NaturVetenskapsprogrammet...

      Daniel: : Hej Elin!Vi har tidigare fått liknande frågor och vi frågade Skolverket om det. Här, nedan, kan du läsa skolverkets svar:"Det stämmer att för elever som från och med... Läs hela svaret
    • Elin

      Om ungdomen vet att hen inte kommer orka läsa i 3 år för examensbevis?

      Hej, mitt barn ska söka till gymnasiet till hösten 2020; hen vill egentligen jobba i butik, t.ex med försäljning av kläder eller i en matbutik, men det är svårt att få jobb direkt efter grundskolan. Vi tror inte att hen kommer orka läsa i 3 år på gymnasiet, och däri min fråga: jag vet att...

      SYV-besökare: : Hej!på Haga i Borlänge läser eleverna kurser med APL i följande 100-poängskurser på HA: Åk 1 Servicekunskap (30p) Branschkunskap inom handel och... Läs hela svaret
    • Anna

      Juristprogrammet efter HA?

      Jag undrar om man kan läsa på HA, Handels och administrationsprogrammet och bli behörig till juristprogrammet på högskola? /ställer frågan åt en annan person som vill ha svar - och skickar Iänk till denna fråga/svar till den som undrar/ - det är förklaring för alla som undrar om varför jag...

      Anna: : Ja, man kan läsa HA-programmet på gymnasiet>> och bli behörig till juristrprogrammet. Man måste dock lägga till några valbara kurser för att inte behöva kompIettera efter... Läs hela svaret
    • Embla

      Vilka ämnen/kurser måste läsas in om man vill byta från NA till HA?

      Hösten 2014 kommer jag starta mitt andra år på gymnasiet, och jag håller just nu på att kolla upp olika alternativ på linje. Jag gick förut Natur internationell och jag läste då histora 1B, matte 1C, Engelska 5, Svenska och moderna språk (läste även kemi och fysik men hoppade av kemin och...

      Lena: : Hejsan, eftersom Handels är ett yrkesprogram med många yrkeskurser varav en del läses redan första året så är risken stor att du missat för många för att hoppa in i tvåan. Det är dock den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga