Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32139 frågor besvarade.
förstår inte vad du menar?
Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
1 Svar
Hej Sara,
under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).
När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va
rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.
Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).
Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.
Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.
Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>
Vänliga hälsningar
Julia syv
Frågor och svar taggade med 'matematik 1a/1b/1c' (3 st.)
-
matematik 1b eller 1c?
Hej! Behöver man matematik 1b eller 1c för att bli behörig till biologiprogrammet på universitet?
Hej,biologiprogrammen finns på de svenska lärosäten med lite olika inriktningar men behörighet som de kräver brukar, som regel, beskrivas så här: Grundläggande behörighet + Biologi 2,... Läs hela svaret -
Högre kurser ökar chansen att du blir antagen inför vidare studier?
Jag undrar bara om en person som har gått naturvetenskapsprogrammet och söker samma program som en som går yrkesprogram kommer att få större sannolikhet att komma in? Om ni är båda behöriga och har SAMMA betyg i detta fall...
Hej;matematik 1a och 1c är på samma "nivå" (ingen av de kurserna är en "högre" kurs). När du skriver "har läst samma kurser fast... Läs hela svaret -
Krävs alla delar a b c för att bli godkänd i matte 1?
Hej! Behövs matte a b c för att räknas som godkänd i matte 1 för grundläggande högskolebehörighet eller räcker det med matte 1a?
Hej Emma,det räcker med godkänt betyg i matematik 1a (eller i matematik 1b eller i matematik 1c) alltså i en av kurserna på nivå 1.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga