Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32071 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'högre betyg gäller' (9 st.)
Hej, om jag gör en prövning under en pågående gymnasiekurs, behöver kursen då avslutas med det betyget jag fick på prövningen eller kan jag fortsätta att gå kursen som vanligt om jag inte fick det betyg jag önskade? Och har jag...
Milla : :
Hej,de som är gymnasieelever (inskrivna i en gymnasieskola) har rätt att göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola och endast i två fall: om eleven läst kursen och fick F som betyg, eller om... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst en kurs i gymnasiet och fått E i kursen. Jag ville höja betyget men den kursen är svår att hitta som prövning. Därför sökte jag den igen som en hel kurs (läsa om kursen) och blev antagen. Om jag läser den igen...
Milla : :
Hej,om man har flera betyg i samma kurs, gäller det högre betyget - i alla fall i kompletterings-urvalsgruppen. Du kan prövas till samma utbildning i BI, direktgruppen (med det lägre meritvärde) och samtidigt i... Läs hela svaret
Hej, jag har läst första året i teknik programmet och där har jag då haft matte 1c samt matte 2c. Nu går jag om första året i ekonomiprogrammet och då har man bara matte 1b hela året. Jag undrar vad är skillnaden mellan 1c och...
Milla : :
Hej,b-spår i matte är mer inriktat på ekonomi och c-spår är mer inriktat på naturvetenskap-teknik. De flesta tycker det är lättare att få högre betyg i... Läs hela svaret
Hej, jag har läst historia 1B två gånger för att jag bytte skola i 2an och då hade jag redan läst historia i 1an, men valde att läsa historua igen för att höja mitt betyg. Jag fick E i historia i 1an, och höjde mig till ett A i 2an. Jag...
Julia: :
Hej Sara,nej det räknas som 100poäng och det är högre betyget som kommer ingå i ditt examensbevis (du kan alltså "glömma" att du läst samma kurs förut och... Läs hela svaret
Hej jag funderar på att förbättra lite betyg som jag har från gymnasiet. Alla ämnen som jag vill läsa upp på konvux är sen tidigare redan godkända men vill läsa upp dom ytligare för att få högre betyg och därmed...
Julia: :
Hej Christian!Om man har flera betyg i samma kurs är det så att det Högre betyget gäller (även om man först fick högre och sedan ett lägre betyg).För... Läs hela svaret
Hej! Jag läste samhäll på gymnasiet och är godkänd i matematik 1 och 2b. Nu vill jag dock komma in på naturvetenskapligtbasår och vill därför höja mina betyg i matematik genom en prövning, men är det möjligt för mig att...
Milla : :
Hej Wilma,vissa naturvetenskapliga basår på högskolenivå kräver matematik 3.Om ditt basår kräver matematik 2, då kan du göra prövningar... Läs hela svaret
Hej. Min utbildning läser bara idrott och hälsa 1. Kommer nog få ett F om inte sträck. Men ska byta skola utan att gå om, så jag undrar om det är möjligt att komplettera idrottsbetyget i nya skolan. Rektorn tillåter, men går det tekniskt sätt? Är det bättre med f eller sträck? Kan man enbart få...
Anna: :
Hej Frida,
med F betyg i Idrott och hälsa 1 och man inte har för många andra F och godkända betyg i vissa kurser, kan man ändå uppfylla kraven och få ut Examensbevis. Utan betyg i Idrott och... Läs hela svaret
Hej! Jag fick ett E i matte 3b i gymnasiet och bestämde mig för att läsa upp kursen för att få större chans att ta mig in på ett universitet. Sedan kursen har börjat har jag hunnit få jobb och hinner inte med kursen. Jag kommer däremot satsa på högskoleprovet istället. Kan jag hoppa av kursen?...
Anna: :
Hej Ludwig,
det är klart det går att "hoppa av" en utbildning; det är frivilligt att studera på komvux. Det är endast grundskola som är obligatorisk i Sverige.Jag undrar om du fick... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar om jag, som går i Naturvetenskapliga programmet kan ta med mig betyg som (samhällskunskap, engelska och svenska), om jag väljer att byta linje. Detta innebär om att jag byter linje (går i 1:an), och går om fast i en ny linje.
Linjen som jag tänker börja är EK och har...
Milla : :
Hej Dany!
Betyg gäller framöver och du behöver ej läsa om samma kurser om du redan har betyg men om du gör det /går om samma kurser/ och för högre... Läs hela svaret