Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32082 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Jag går nuvarande på en linje och funderar på att avbryta. Jag har fått betyg men inte i allt och undrar om det är bättre att avbryta efter terminen är slut så att man får slutbetyg eller liknade så man kan använda det man...
Milla : :
Hej,jag tror din fråga gäller en "linje" på universitetet (och inte ett program på gymnasiet eller en yrkeshögskoleutbildning eller en annan sort utbildning). Du... Läs hela svaret
Hej, Jag hade tänkt läsa Master utomlands efter kandidaten men fått G nu i första kursen. Hur ser chanserna ut om man inte får VG på allt/det mesta? Och kan man läsa om kursen och få VG? Jag har fått VG på allt utom sista individuella...
Anna: :
Hej,hur skolorna utomlands antar till sina masterprogram (om det spelar roll om sökande har högsta möjliga betyg från sina grundutbildningar) får du fråga de skolorna som du vill komma in... Läs hela svaret
Går nu mitt tredje och sista år på gymnasiet och vill gärna plugga vidare på universitet och inom främst matematik. Jag har dock dålig koll på vilka mattelinjer som finns och vad de innehåller. Om ni vet skulle jag gärna vilja få veta det och vad kurserna innehåller samt vilken nivå de ligger på.
Anna: :
Hej Alfred!Utbud av svenska högskoleutbildningar kommer att fastställas helt till 15 mars 2022 - det är då anmälningsperiod börjar till utbildningar (kurser och program) som startar hösten 2022.... Läs hela svaret
För att få behörighet till att söka ett visst program på universitet så måste jag ha läst vissa kurser.
Det står såhär:
"OMRÅDESBEHÖRIGHET 14: Matematik D, Fysik
A, Kemi B och Biologi B.
OMRÅDESBEHÖRIGHET A12: Biologi 2, Fysik
1a/1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 3b/3c."
Vad är skillnaden...
Liselotte: :
Hej Sandra!
om du är 18 år idag, då gäller inte "gamla kurser" som t.ex Matematik D för dig, över huvudet taget.
Möjlighet att få betyg i "gamla... Läs hela svaret
Efter många om och men är jag nu tillbaka på ruta 1, ett yrkesprogram känns helt plötsligt som det jag borde välja inför det slutgiltiga valet med gymnasium.
Tiden krisar och det blir antingen hantverk stylist eller hotell & turism.
Det är ju då en yrkeslinje det blir som jag tänkt utöka för...
Lena: :
Hejsan, jag förstår att det känns om ett livsval det här med att välja gymnasium - men det är det sällan. Du kommer byta intresse, smak och tycken många gånger i livet och det är väldigt ofta oavsett -... Läs hela svaret
Jag har ett slutbetyg från gymnasiet med bra betyg men ett IG i matte A.
Jag vill plugga vidare nu men vet inte vad jag har för möjlighet pga mitt ig. Jag är inne på olika saker: undersköterska, administration eller kanske till och med massör?
Vad för utbildningar kan jag välja som vill ha...
Lena: :
Hejsan, om du vill söka till olika yrkes/högskoleutbildningar med hjälp av ditt betyg så måste du läsa upp Matte A eftersom den krävs och ligger i själva behörigheten till högskola. Du kan läsa upp kursen på ditt lokala... Läs hela svaret