Ellinor
    Hej!
    Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.

    Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.

    Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten).
    Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :(
    Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.

    ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet
    Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha.
    Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.

    ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap
    Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.

    Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär".
    Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan.
    Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby.
    Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).

    Studie- och yrkesvägledare
    • Ellinor : hmm, ja jag förstår. Men vet ni ingenting om hur det ser ut inom sociologi eller kriminologi? Framtid.se säger att det är balans för kriminologer och att prognos saknas för de som läst sociologi men inom kategorin samhällsvetare där kriminologi och sociologi ingår står det att konkurrensen är hög. Vad är det som stämmer där då? Är det en helt okej arbetsmarknad för kriminologer eller gäller det bara för vissa tjänster inom kriminologi såsom kriminalvårdare och inte sånt som jag är intresserad av dvs organisationsutveckling, utredningar, administration etc. Jag förstår att det inte går att säga exakt hur det kommer se ut i framtiden men det är därför jag ber er om råd. Står liksom och väger fram och tillbaka då jag funderar på om sociologi skulle öppna upp fler möjligheter för mig än kriminologi, men att arbetsmarknaden inom kriminologi eventuellt ser lite bättre ut än inom sociologi. Eller finns det något annat man kan bli med om man vill jobba med sånt här? Exempelvis inom skolväsendet eller inom kommun/landsting etc? Så bra att höra att chanserna är lite större att få bra jobb om man är förflyttningsbar för jag har egentligen inget problem med att flytta någonstans då jag inte har familj eller något sådant. Och så har jag körkort.
    • Milla : Hur det ser ut idag och hur det kommer se ut om 3 år - behöver absolut inte bli samma eller ens liknande. Se t.ex vad som hände med hotell, restaurang- och besöksnäringen/turism pga Covid-19! :( --- Det vi skriver om yrken på www.framtid.se baserar vi på uppgifter från arbetsmarknadsundersökningar, utlåtande från sakkunniga, fackliga organisationer och övriga insatta... men ingen har en "kristallkula" och du behöver ju bara "en tjänst". Det räcker alltså att ngn går i förtidspension eller blir föräldraledig så öppnas det möjighet för att få jobb för en person - och så kan det ju bli Du, eller hur? Att du har körkort och är "flyttbar" är jättebra - då kan du söka både utbildningar och jobb i hela Sverige och kanske även utomlands... . Om du står och väger mellan sociologi och kriminologi: varför inte läsa en kurs inom varje ämne, till att börja med? Du kan sedan bestämma vilket ämne som du är mer intresserad av. Du kanske i din examen (kandidatexamen) kan ha både kurser inom sociologi och kriminologi eller så kanske du på t.ex 4 år - kan ta ut 2 kandidatexamina: en med huvudämne sociologi och en med huvudämne kriminologi? Det är inte omöjligt, men börja i så fall med att läsa en 30 hp.kurs inom varje ämne; då läser du 2 terminer: en termin inom varje ämne. Prata också med studievägledare på de institutioner där intressanta för dig utbildnignar ges. Du kan också vända dig till arbetsförmedlingen och till fackföreningar - för att höra med de vad de tror om framtida arbetsmarknaden.

    Frågor och svar taggade med 'dubbelexamen' (10 st.)

    • Matilda

      Kan man ta dubbel kandidatexamen?

      Hejsan! Jag ska söka in till högskolan för att plugga hösten 2023. Som jag förstår det är en kandidat examen 180 högskolepoäng och 90 av poängen måste vara inom samma huvudämne. Så om man då har 90 poäng i ämne A och 90 poäng i ämne B så blir det en dubbel kandidatexamen va? D.v.s. om man bygger...

      Mikael: : Hej Matilda,Läs gärna svar i tråden på fragasyv.se/fragor/dubbel-kandidatexamen och i tråden på fragasyv.se/fragor/kan-man-ta-ut-dubbel-kandidatexamen? Det stämmer... Läs hela svaret
    • Måns

      Hur fungerar en dubbelexamen i Civilingenjör och Ekonomi?

      Hej! Jag går nu sista året på gymnasiet och har tänkt söka vidare till Industriell Ekonomi nästa år. Jag har hört att man kan ta en kandidatsexamen i ekonomi parallelt till civilingenjörsstudierna genom att tillgodoräkna många av kurserna. Hur går detta till?

      Mikael: : Var god ställ den frågan till studievägledare på ekonomiska institutioner på de lärosätena där du vill ta ut examen/examina.
    • Mig

      Från Datavetenskap till Dataingenjör eller Elingenjör?

      Hej, pluggar just nu Datavetenskap, inriktning mjukvaruutveckling. Har undrat ett tag om det är möjligt att få en dubbelexamen med Dataingenjör eller Elingenjör, utöver mjukvaruutveckling... Eftersom vi har liknande ämnen. Min plan är att inte...

      Mikael: : Hej!om du kommer på en utbildning och sedan innan redan har godkända högskolekurser "i bagaget" kan du ansöka om Tillgodoräknande av tidigare utbildning och får svar om... Läs hela svaret
    • Johanna

      Dubbelkandidat eller master?

      Tar snart ut min kandidat i Medie- och kommuninaktionsvetenskap men är även intresserad av HR. Vad är det bästa vägen till att inkludera HR i mina studier, kan jag ta en dubbelkandidat på något smidigt sätt, eller ta ett masterprogram som kan...

      Mikael: : Hej, sök både till masterprogram och till ännu ett kandidatprogram och även till fristående kurser - se var du kommer in; samråd med Studievagledning på högskolenivå och hör... Läs hela svaret
    • Sandra

      HJÄLP mig hitta en dubbel kanditat examen inom DESIGN & BUSINESS i EU?

      Hej där, Kom precis tillbaka efter att ha bott i Australien 3 år och letar nu utbildning på universitet. I Australien är det väldigt vanligt att läsa så kallade 'Double Degree' eller en 'dubbel kandidat examen' för en bredare utbildning och mer möjligheter. Denna typ av utbildning är något...

      Anna: : Hej Sandra,tyvärr så kan vi inte på FRåGA SYV ge mer hjälp med just den typen av frågor än att hänvisa till de hemsidorna som vi hoppas kan ge... Läs hela svaret
    • Nora

      Kandidat + 90 Hp - hur behörighet?

      Hej! Jag funderar på att till nästa år söka en kandidat i fysik. Dock håller jag nu på med 30 HP teoretisk filosofi, och jag skulle vilja fortsätta med detta tom kandidatkursen, det vill säga 90 hp totalt, medan jag läser fysik. Detta eftersom jag så småningom vill gå en master i...

      Liselotte: : Hej Nora;min tolkning utifrån en formulering "Examen från grundnivå med 90 högskolepoäng i något av ämnena ...." och där nämns det inte fysik....  att det... Läs hela svaret
    • Isabelle

      Hur tar jag en dubbel kandidatexamen?

      Hej! Jag läser just nu en examen inom kommunikation och PR, andra året. Jag är intresserad av att göra en dubbelkandidat och få en till examen inom ett annat ämne. Intressanta kandidater är ledarskap och organisation, ekonomi m.m. Hur gör jag detta smidigast/snabbast? Jag har inga problem med...

      Liselotte: : Hej Isabelle!varje svenskt lärosäte har rätt att bestämma rätt mycket själva om sina examina, därför är det bäst att prata med Studievägledare på den institutionen där du vill få ut examen.mvhL.
    • Jonna

      Kan man ta en dubbelkandidat i olika ämnen?

      Jag ska börja plugga utvecklingstudier i höst men vill även åka på utbyte senare och plugga spanska. Är det möjligt att plugga utvecklingstudier och spanska till C nivå och få en "dubbelkandidat"? Kan man då även ta en master inom utveckling eller är ämnena för olika?

      Milla : : Om studier i utlandet får tas in i svensk högskoleexamen, beslutar varje lärosäte (lokalt); du måste därför vända dig till den skola där du vill ta ut din examen. Att... Läs hela svaret
    • Alec

      Plugga Teknisk Fysik på KTH parallellt med ekonom på Handels?

      Hej, jag går snart ut trean på gymnasiet och ska nu söka universitetsutbildning. Jag har hört lite här och var att det går att plugga civilingenjör i t.ex Teknisk Fysik på KTH och till ekonom på Handels. Jag vet dock att man bara kan ha 45 högskolepoäng per termin och undrar därför hur man...

      Milla : : Hej Alec, vi rekommenderar att tänka på sin hälsa, på att inte överanstränga sig. Det är jobbigt nog att läsa en heltids högskoleutbildning.... Läs hela svaret
    • David

      Dubbel gymnasieexamen med Norge?

      Hej, Jag tänkte också fråga, kan man använda sig av kurser läst i Norge i en svensk gymnasieexamen? Dvs om man har läst 1200 gymnasiepoäng i Sverige, samt 1200 i Norge, kan man använd sig av samtliga dessa? Eller, jah, måste samtliga 2400/2500 läses i Sverige? Tack. Mvh,

      Liselotte: : Hej David, jag råder dig vända dig till det "stället" där du planerar ta ut ditt dokument - Examensbevis eller Slutbetyg. De som utfärdar sådana dokument för vuxna är Komvux i... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga