Hej, jag har kommit in på tekniskt basår på KTH som ger 60 fup. Hur funkar fup-poäng? Ger de behörighet när man söker utbildningar? Jag har gått estet på gymnasiet och saknar därför behörighet i kemi och fysik men det kommer jag läsa nu på tekniska basåret. Blir jag då behörig på utbildningar som kräver kemi och fysik? dvs är basåret på KTH som att läsa på komvux ungefär, att det ger mig behörighet i de ämnena? Eller blir jag bara behörig till KTHs egna utbildningar? Jag vet att jag blir behörig till KTHs egna ingenjörsutblidningar efter basåret men min fråga är om jag även blir behörig till andra utblidningar utanför KTH som har kemi och fysik som krav?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32076 frågor besvarade.
Ger Tekniskt basår 60 fup behörighet för kemi 1 och fysik 1?
1 Svar
Hej Malin!
Frågan om basåren på högskolenivå: högskolor och universitet är inte så enkel. Det är de så kallade "förutbildningar" som varje lärosäte bestämmer över själv: det är inte obligatorisk för lärosätena att erbjuda basåren och/eller basterminer och om de gör det, då bestämmer de också vad som ska ingå, vilka kurser. Och även om det står att man läser "motsvarande fysik1a och 2 och kemi 1 och 2" inom basåret, så är det inte exakt gymnasiala kurser utan "liknande" med vissa avvikelser - man kanske läser lite mer inom ngt område men missar lite inom ett annat område inom kursen, för att det behöver inte vara exakt "gymnasiekurs i fysik1a" eller "gymnasiekurs i kemi2" utan varje lärosäte "stoppar" in det som behövs för att förbereda sig inför utbildningar på just det lärosäte.
Sedan är det inte förbjudet för andra lärosäten att erkänna sökande som behörig om hen klarade basåret på ett annat lärosäte, men det finns inte heller någon garanti att andra lärosäten kommer erkänna dig som behörig - här blir det upp till antagningsgruppen på det aktuella lärosäte. Tanken är att man går basåret på det lärosäte där man sedan ska läsa vidare. Men ibland "händer det saker" och man inte kan läser vidare på samma lärosäte, då kontaktar man antagningsgruppen på det lärosäte dit man vill söka istället, skickar med detaljerat innehåll i basåret (som man borde kunna få från det lärosäte där man läst basåret) och inväntar svar om man blir bedömd som behörig sökande eller inte. Får man svar att man tyvärr inte kan bli bedömd som behörig, kan man då försöka klara prövningar i gymnasiala kurser som krävs för särskild behörighet, och då - om man klarar prövningar - får man komvux-betygen. På komvux läser man standard-kurserna, alltså samma kurser som ingår i gymnasiala program.
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga