Montadar
    Hej! Några frågor angående högskola/komvux/meritpoäng..

    Jag vill läsa en utbildning inom ekonomi. Men vet dock inte om det är bättre jobbmöjligheter om man läser på vanlig högskola eller yrkeshögskola (yh). Vill nämna att jag är främst intresserad av att jobba inom bank efter examen men även jobb i myndigheter är av intresse.

    1. Bläddrade runt nätet och hittade ''Bank- och försäkringstjänsteman'' yrkesutbildning http://www.studentum.se/skola/yrgo/bank-och-forsakringstjansteman-35971. De kräver grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier och lägst betyget E i kurserna (Matematik 2, Svenska 2, Engelska 6 och Samhällskunskap 1). Jag har godkända betyg i ovan nämnda kurser som de kräver. Men vad är skillnaden egentligen mellan grundläggande behörighet för yrkeshögskolestudier och grundläggande behörighet för högskola? Och är jag i så fall behörig att söka till denna utbildning?

    2. Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet och under mina tre år kunde jag bara nå 2000p och därmed fick jag inget gymnasieexamen utan fick istället studiebevis. Just nu läser jag på komvux för att få grundläggande behörighet till högskola. I gymnasiet fick jag betyget F på kurserna (Matematik 2 och 3, Svenska 3, Redovisning 2 och Idrott). Nu på komvux klarade jag för två månader sen kurserna Matematik 2 och ersättningskurs Inköp 1. Nu i januari ska jag läsa Matematik 3 och ersättningskurs Fotografisk Bild 1 och i mars planerar jag att läsa Svenska 3. Jag vet att min snitt kommer hamna på runt 15. Kan jag isf bli antagen till en ekonomiutbildning om jag har grundläggande behörighet + kurser som högskolan kräver men inte så hög snitt? Om inte, vilka utbildningar kan jag komma in på?

    3. Jag har läst modersmål arabiska 1, 2 och 3 i gymnasiet och har även godkänt i matte 2 men inte 3. På vilka av dessa kurser kan jag få meritpoäng?

    Tack i förhand! / Monti

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Montadar!

    Du undrar några saker och jag ska försöka svara på alla dina frågor.

    1) Yrkeshögskola kontra högskola? Det är två olika utbildningsformer, men båda är eftergymnasiala utbildningar. I Yrkeshögskoleutbildningar ingår det minst 25% praktik och utbildningarna är oftast kortare än högskoleutbildningar, man skulle kunna säga att YH är "korta praktiska eftergymnasiala utbilndingar". Högskola/universitet ger mer teoretiska utbildningar, som är ofta längre än YH. Högskola tittar inte så mycket på arbetsmarknaden som den ser ut idag, om man får jobb efter utbildningen eller ej påverkar inte utbildningens innehåll, i alla fall inte i någon större grad - utan högskola lär ut goda grunder inom ämnena men hur man använder dem sen - är det upp till den f d studerande. Får man inget jobb, kan man kanske läsa vidare, fler kurser på högskola och inrikta sig på forskning eller ha som mål att bli lärare på högskolan.

    2) Studiebevis kontra Examensvevis? För Examensbevis från Komvux räcker det med 2400 poäng och du behöver inte läsa exakt samma kurser som ingick i din studieplan på gymnasiet. 

    3) Behörighet till yrkeshögskola kontra till högskola? Både YH och högskola/universitet kräver fullständig gymnasial utbildning, men för YH behöver man inte ha godkända betyg i svenska 2 och 3 och i engelska 6, dvs man behöver inte ha kurser för Grundläggande behörighet till högskola. Exempel: en person som fick Examensbevis från El- och energiprogrammet (yrkesprogram) som inte läste sv 2 och 3 och eng - har behörighet till Yrkeshögskola. Samma person kommer att få behörighet till högskola om hen får godkända betyg i sv 2 och 3 samt i eng 6.

    4) möjlighet till undantag; YH kan ta in i "fri kvot", 20% av sökande till varje YH kan tas in trots att de inte är behöriga. Om bedömning görs att personen har förutsättningar att klara av studier, kan man komma in till en YH med ofullständiga gymnasiebetyg och speciellt om man har rätt arbetslivserfarenhet. Även praktik eller fritidsintresse/hobby kan spela en positiv roll - när man söker i "fri kvot" (en sammantagen bedömning görs). 

    5) möjlighet att komma in på en högskoleutbildning: till högskola/universitet måste man bli behörig, det är viktigt! För att högskola gör i princip aldrig några undantag från behörighetskravet (möjlighet om man har lång arbetslivserfarenhet, typ 10 år eller mer - skulle man kunna komma in på reell kompetens). För att läsa ekonomi på högskola måste man har godkänt betyg i Matematik 3 + Grundläggande behörighet (som krävs till alla högskoleutbildningar). Angående "snitt" på 15.0 - så vet man på förhand inte var antagningsgräns kommer att ligga. Du söker med de betyg du har och vi håller tummarna! gör högskoleprovet, då prövas du även i HP_urvalsgruppen. Försök få max antal Meritpoäng, då höjer du dina betyg till max. Sök till flera orter och flera olika utbildningar (upp till 20 alternativ kan man söka till högskola - samtidigt).

    6) möjlighet att komma in på en yrkeshögskoleutbildning: eftersom YH kan ta in upp till 20% i fri kvot, kan man söka med de meriter man har "för stunden" och vi håller tummarna! Uppge i din ansökan att du söker i Fri kvot och nämn alla de meriter som du tror kan spela roll för att utbildningsansvariga ska kunna göra bedömning att du kommer att klara av utbildningen. 

    7) Meritpoäng: för modersmål får man inga meritpoäng, men om du får godkänt betyg i Moderna språk (arabiska) 3 - får du 0.5 i merit och om du får godkänt betyg i Moderna språk (arabiska) 4 - får du 1.0 i merit. Du skulle få 1.0 i merit för godkänt betyg i Engelska 7.

    Max antal i merit är 2.5.

    Meritpoängenför matte är lite krångligt att förstå sig på. Vi tar två exempel; nr.1 - om du söker en högskoleutbildning där det inte krävs någon matte - t.ex Journalistprogrammet - då får du meritpoäng redan för Matte 2. Och vi säger att du har godkända betyg i Matte 2 och 3, då får du 1.0 i merit (0.5 för varje steg i matte) - när du söker till Journalist.  Exempel nr.2 - du (med samma betyg) söker Ekonomiprogrammet, där Matte 3 krävs för behörighet, här får du inte några meritpoäng för matte. För att få meritpoäng för matte vid andökan till Ekonomiprogrammet - behöver du godkända betyg i Matematik 4 och ännu högre kurser. Det är, alltså, för "högre kurser" i matte som man får meritpoäng, dvs högre än den behörighet som krävs. Läs reglerna kring Meritpoängen och hör av dig igen om ngt. är oklart. Jo, meritpoängen gäller bara vid ansökan till högskola/universitet i Sverige (och Handels högskola i Stockholm är undantagen, den erkänner ej några meritpoäng). Dvs meritpoängen räknas inte när man söker till yrkeshögskola, t.ex. men du kan givetvis uppge dina "meritpoäng" som extramerit (att du skulle ha fått räkna med meritpoäng om du sökte till högskola). Kanske blir det ett "plus i kanten" vid ansökan till YH, men formellt sett, så räknar man inte några meritpoäng till YH.

    8) Råd till dig - sök till Yrkeshögskola, t.ex. Löne- och pensionskonsult eller någon/några andra YH. Du kan alltid sedan tacka Nej till en erbjuden utbildningsplats. Samtidigt som du söker olika YH, fortsätt komplettera för behörighet till högskola. Sedan kan du söka till högskola och yrkeshögskola samtidigt, det är oberoernde av varandra ansökan och antagning. Du kan få plats på högskola och på yrkeshögskola samtidigt och i teorin skulle du kunna läsa båda samtidigt (men praktiskt sett, är det givetvis väldigt svårt - men undantag om någon av utbildninarna är på deltid och/eller på distans). 

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp i din studieplanering!

    ANNA

     

    Frågor och svar taggade med 'hum' (4 st.)

    • Agnes

      Finns det några aktiva yrken?

      Hej! Jag tycker väldigt mycket om att röra på mig och gillar att sporta. Men jag vill inte satsa på min idrott på det sättet. Finns det något yrke där man rör på sig/är aktiv etc., alltså inte kontorsarbete? Har bra betyg, om man får säga det själv och funderat på att gå sam/hum på gymnasiet.

      Mikael: : Kan lärare i idrott och hälsa vara ngt som passar dig? Andra yrken där man rör på sig ganska mycket är förskollärare>>, trädgårdsmästare>>, ... Läs hela svaret
    • Johanna

      Gå ett år restaurang, och sen byta till hum?

      Mina betyg( från höstterminen, jag vet ju inte än hur jag ligger till i vårterminens betyg) är inte tillräckligt bra för hum. Om jag går första året resturang, och sen hoppar in i hum, måste jag gå om ettan igen då? Vad har jag för alternativ, ifall jag inte kommer in på hum, när det är där jag...

      Lena: : Hejsan, ja, det är ofta så att man får gå om ettan om man byter program helt och hållet eftersom man missat för många kurser. Jag förstår att det är frustrerande att känna att man kanske inte kommer in på det... Läs hela svaret
    • Johanna

      Hur stora är mina chanser att komma in, trots poängskillnaden?

      Hej, jag har alltid vetat vad jag ska gå för gymnasium- humanistiska linjen, språk. Jag har sökt in, och fick nyss veta mitt preliminära resultat. Det lägsta poängintaget på linjen var 235 p, och jag hade 212,5 p på dom betygen som jag sökte in på preliminärt. Jag blev smått panikslagen och...

      Lena: : Hejsan, svårt att säga - preliminära antagningspoängen är inte alls ett säkert antagningsbesked utan bara ett resultat av första valomgången utifrån höstterminsbetyget. Mycket kan hända fram till... Läs hela svaret
    • Zina

      Sam/Hum eller Religion-programfördjupning på Natur/Natur?

      Hejsan, vad är en programfördjupning? Hur går allt till? När väljer man programfördjupning, och kan man välja själv? Min dotter vill gå på Natur/Natur. Finns det många gymnasium med Natur/Natur som man kan välja "Humanistisk och samhällsvetenskaplig - specialisering" och "Religionskunskap -...

      Lena: : Hejsan, gymnasiet består av olika kurser som ger poäng, när man har läst klart gymnasiet efter tre år så ska man ha läst 2500 kurspoäng. Programfördjupningskurser är olika valbara kurser som eleven... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga