Student

    Hej Jag studerar nu ämneslärarprogrammet med inr. svenska och svenska som andraspråk. Under hela min studietid har jag fått höra att kombinationen sve och sva är attraktiv på arbetsmarknaden. Utöver att få höra detta är det så klart tur att jag har ett gediget intresse för ämnet SvA, så jag valde det som andraämne hösten 2020, och påbörjade mina SVA-studier jan 2021. Nu på senare tid har jag funderat över en grej: Hur stor chans är det att man får en heltidstjänst som sve/sva-lärare om ämnena i vissa skolor undervisas parallellt istället för separat? Måste jag läsa till ett extra ämne (religion är det enda jag kan tänka mig just nu i så fall) eller är kombinationen så pass eftertraktad att något sådant inte behövs? Jag är smått ångestfylld av detta... Har jag valt SvA i onödan när jag ändå kan få SvA-jobb utan behörighet?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Mohamad!
    När det är lärarbrist, kan man få undervisa även utan att ha rätt legitimation, eller lärarexamen, eller ha läst på högskolenivå, över huvudet taget (tyvärr). Meningen är annars att alla lärare ska vara behöriga och ha legitimation i de rätta ämnen och på rätt nivå, men vi är ännu långt ifrån den situationen. :(
    Att få en heltidstjänst med undervisning i endast svenska och SAS, är inte omöjligt men det är i så fall på en mycket stor gymnasieskola eller om du jobbar på flera skolor samtidigt, t.ex på 2-3 olika gymnasieskolor eller på en gymnasieskola och på en grundskola. Gymnasielärare är behörig att i samma ämne undervisa även på högstadiet, alltså i åren 7-9 på grundskolan.

    Studie- och yrkesvägledare
    • Student : Jag har hela tiden fått höra att det är en bra kombination att ha, och det är det väl? Hur kommer det sig då att man bara i praktiskt taget är bunden till större gymnasieskolor? Borde man läsa till ett till ämne för att ha bättre chans? Det borde man väl ha fått höra en del om? Nu har jag ännu mer ångest över valet jag gjort haha.
    • Milla :

      Du kan ta och titta på lediga lärarjobb och se i annonser vilka lärare som efterfrågas, alltså vilka ämneskombinationer som arbetsgivare söker att man ska kunna undervisa i. Oftast vill arbetsgivare ersätta den läraren som går i pension eller av annan anledning slutar på skolan. De mycket vanliga ämneskombinationer för gymnasielärare är svenska och engelska, svenska och samhällskunskap, svenska och historia men förekommer annars alla möjliga kombinationer, t.ex svenska och idrott eller svenska och musik men de är mindre vanliga. På tal om små och stora gymnasieskolor: det finns små och mycket små, på en mycket liten gymnasieskola så finns kanske endast 2 klasser i varje årskurs (totalt 6 klasser) och varje klass läser en 100poängs-kurs per läsår i svenska. En 100poängskurs = 100 undervisningstimmar, då blir det totalt 600 undervisningstimmar per läsår i svenska, i det exemplet ser man att de timmarna kommer inte utgöra en heltidstjänst. En annan aspekt i detta är att andra lärare på skolan som kanske är behöriga i svenska och engelska eller svenska och historia måste i så fall avstå från alla sina undervisningstimmar i svenska "till din förmån" och endast undervisa i sitt andra ämne i så fall, och då räcker inte de timmarna för deras heltidstjänster. Lösningen kan, som sagt, bli att undervisa även i ämnen i vilka man inte är behörig eller undervisa på flera skolor.

    • Milla :

      Tips! prata med studievägledare på din institution på lärarhögskolan, se hur annonser om lediga lärarjobb ser ut, tillfråga fackförbunden som organiserar lärare, t.ex Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga