Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Hjälper det att ta moderna språk på teknikprogrammet?
2Poäng
Albin
Hej!
Just nu går jag i åk. 9 och de absolut värsta lektionerna är franskan, under mina år i högstadiet så har jag heller knappt lärt mig någon franska men ändå lyckats nå ett B då jag har en förmåga att lägga en massa information på korttidsminnet haha.
Så när jag såg att teknikprogrammet (som jag planerar att gå i gymnasiet) inte kräver en att gå moderna språk så blev man överlycklig, men jag har även läst någonstans att det kan ge extra poäng i gymnasiet. Därför tänker jag att man kanske skulle läsa franska 1 i gymnasiet (om det är möjligt med tanke på att jag redan haft det på högstadiet) bara för att få meritpoängen. Men jag vill heller inte alls läsa mer franska oavsett nivån - men jag har höga förhoppningar på min utbildning efter gymnasiet och där tänker jag att det kan hjälpa till.
Borde jag gå moderna språk för att få de extra meritpoängen (om man får det) och hade det lönat sig i framtiden? Eller finns det kanske andra kurser man kan läsa för att få extra meritpoäng som inte har med språk att göra?
Hej Albin, läs gärna information på gymnasieguiden.se - om meritpoäng.
De kurser som inom ämnet Moderna språk ger meritpoäng är mod.språk 3 och 4. Mod.språk 2 ger meritpoäng endast i undantagsfall - läs information om meritpoäng för att veta i vilket fall mod.språk2 ger meritpoäng. Moderna språk 1 ger aldrig meritpoäng. Dessutom kommer du inte bli antagen till Franska 1 på gymnasiet, utan om du önskar läsa Franska, då är det Franska 3 du kan bli antagen till. Det går att uppnå maximalt antal meritpoängäven utan moderna språk; kursen engelska 7 ger 1.0 meritpoäng och ännu 1.5 kan man få genom högre kurser i matematik. Vilka som är "högre kurser" i matematik, beror på vad som krävs (för särskild behörighet) inför den universitetsutbildning, i Sverige, som du söker till. Exempel: om du söker till juristprogrammet där matematik ej krävs för särskild behörighet, då ger matematik 2, 3 och 4 var sina + 0.5 meritpoäng och på så sätt uppnår man max meritpoäng inom matte. Söker du till arbetsterapeutprogrammet som kräver matte2, för särskild behörighet, då ger matematik 3, 4 och 5 var sina + 0.5 meritpoäng. Söker du till fastighetsmäklarprogrammet som kräver matte3, då måste du ha godkända betyg i Högre mattekurser än matte 3 (för att matte 3 krävs och utan godkänt betyg i den är man obehörig), för att få meritpoäng inom ämnet matematik. OBS! eftersom moderna språk inte ingår i TE som obligatoriskt ämne, kan det bli så att din gymnasieskola inte har möjlighet att erbjuda läsa moderna språk, över huvudet taget. Moderna språk får läsas på TE som programfördjupning och/eller inom Individuellt val, men endast om gymnasieskolan har möjlighet att erbjuda det. På de gymnasieskolor där programmen som obligatoriskt innehåller moderna språk ej ingår i utbildningsutbudet, är det mycket möjligt att lärare som kan undervisa i moderna språk, saknas. Gymnasieskola kan i så fall fixa/köpa undervisning på andra skolor, men är inte skyldig att göra det. Hur stor fördel ger meritpoängen? Jo, ganska stor. Exempel: om du får alla A-betyg på gymnasiet under alla 3 år, får du snittbetyget på 20.0 och konkurrerar om just den siffran om plats på svenska universitetsutbildningar (detta om du har noll meritpoäng). Men om du har 2.5 meritpoäng (som är max), då kan ditt meritvärde uppgå till 20.0 + 2.5 = 22.5 Får du alla B-betyg på gymnasiet, får du snittbetyget på 17.5. Har du samtidigt 2.5 meritpoäng, blir ditt meritvärde 20.0. Alltså en elev som har alla A-betyg i sitt examensbevis men som saknar meritpoäng och en elev som har alla B-betyg men har 2,5 meritpoäng - konkurrerar med samma "siffra" (meritvärde) om plats på en svensk universitetsutbildning. Med andra ord, om man har max antal meritpoäng (2.5) "har man råd" att ha "ett snäpp" lägre betyg: B-betygen i stället för A, eller C-betygen i stället för B, eller D-betygen i stället för C, eller alla E-betygen i stället för D. Nu är det sällan så att en elev har alla C-betygen men det är detsamma som att ha hälften D och hälften B. :)
Sammanfattning Det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng, men de ger fördel i konkurrensen om plats på svenska universitetsutbildningar. Om du på grundskolan läst franska som moderna språk (ej som modersmål), kan du inte på gymnasiet läsa franska 1 eller 2, utan inom ämnet Moderna språk (franska) kan du läsa från Franska 3 och högre kurser som t.ex Franska 4 och 5. Du kan annars börja med t.ex Tyska 1 eller Spanska 1 och om du hinner läsa t o m moderna språk 3, och får godkänt betyg i mod.språk3 får du + 0.5 meritpoäng.
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Tim: :
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm.
Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Daniel: :
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu?
Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Anna: :
Hej Anton!
Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill.
Efter grundutbildning... Läs hela svaret
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Anna: :
Hej!
Det är klart bättre att ha högre betyg.
Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret