Jag vill till hösten plugga ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolor och har därför funderat på lite olika ämneskombinationer. Jag är intresserad av både engelska och svenska, men har hört att den ämneskombinationen innebär hög arbetsbelastning. Är detta sant och isf varför är denna ämneskombination tyngre än någon annan? Förutom svenska och engelska tycker jag även att samhällskunskap och religionskunskap verkar som intressanta ämnen. Därför undrar jag även hur arbetsmarknaden ser ut för olika ämneskombinationer som innehåller några av ovanstående ämnen? Vilken är den mest lovande ur den synpunkten?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Högre arbetsbelastning som gymnasielärare i engelska och svenska?
1 Svar
Hej Josefin,
du bör samråda med många olika personer och sedan är det Du som Bestämmer!
Det kan vara rätt olika för olika lärare. Någon tycker säkert att 2 språk är "jobbigt" att kombinera. Det kan kännas enformigt, kanske.
Det kan också vara jobbigt att prata ett språk som inte är ditt modersmål - när du kanske får elever som har engelska som modersmål eller av någon anledning kan "bättre engelska" än du, som är lärare (exempelvis om eleven borde under lång tid i ett engelsktspråkigt land).
Andra lärare kan tycka att det är bättre att "inte vara för splittrad" och att 2 olika språk är OK; de vill inte ha "variation" i form av olika undervisningsmetoder: i språk undervisar man ju inte på exakt samma sätt som i andra ämnen.
*******
Angående möjlighet att få jobb - så är alla fyra ämnen som du nämner, obligatoriska på nationella program på gymnasiet. Mest läses det Svenska (på högskoleförberedande program är det 3 kurser som är obligatoriska). Lärare i Svenska undervisar ofta även i Svenska som andraspråk (även om hen inte är behörig just som SAS-lärare), på så sätt skapas det viss "variation" även inom det ämnet.
Personligen skulle jag välja läsa Ämneslärarprogrammet Svenska och Samhällskunskap; men frågar du 100 andra personer, kan du få 100 olika svar... för man kan tänka väldigt olika kring det.
Jag tänker t.ex att "religionskunskap" ingår liksom inom "samhällskunskap"; och att en svensklärare blir också SAS-lärare, det facto (allt som oftast); med examen som lärare i Svenska kan man även undervisa i SFI, svenska för invandrare >>, om behovet skulle finnas.
Om det blir lättare eller svårare att få jobb med olika ämneskombinationer, är extremt svårt att säga. Rektorer vill ersätta de lärare som "försvinner", ex. som går i pension eller blir föräldralediga - och vilka kombinationer de har, som blir om fem år föräldralediga - är omöjligt att veta.
Är man flexibel och kan tänka sig undervisa på högstadiet och/eller i ämnen, där man inte är behörig - lär man inte, som lärare, bli arbetslös! Det är i alla fall så prognoser ser ut idag, inför framtiden!
Vänligen och med förhoppning på att mitt svar blir på något sätt till hjälp!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'efter juristprogrammet' (2 st.)
-
Vad händer efter Juristprogrammet?
Hej jag tänker läsa Juristprogrammet. Jag vet att utbildningen är 4,5 år. Men vad händer efter man är klar med det. Vilka jobb möjligheter får man? Eller måste man läsa tre år till för att få ett jobb? Tack Roland Azeez
Hej Roland, Som utbildad jurist kan man bl.a arbeta som Processförare/Processledare på Rättsavdelningen inom en myndighet, ex. på Försäkringskassan;som Organisationsjurist på... Läs hela svaret -
Vad händer i och efter Juristprogrammet?
Hejsan! Ni har säkert sett mina tidigare frågor, men jag lägger en följdfråga och uppskattar svar! Om vi säger att jag kommer in på Juristprogrammet någonstans i Sverige hur fungerar programmet i praktiken? Alltså, naturligtvis kommer man få läsa en hel del Juridik men hur fungerar jobb...
Hej Henrik! Om jag förstår det rätt, så läser du på grundskola idag och ska söka till gymnasiet. Det dröjer 3 år innan du ska söka till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga