Jag vill till hösten plugga ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolor och har därför funderat på lite olika ämneskombinationer. Jag är intresserad av både engelska och svenska, men har hört att den ämneskombinationen innebär hög arbetsbelastning. Är detta sant och isf varför är denna ämneskombination tyngre än någon annan? Förutom svenska och engelska tycker jag även att samhällskunskap och religionskunskap verkar som intressanta ämnen. Därför undrar jag även hur arbetsmarknaden ser ut för olika ämneskombinationer som innehåller några av ovanstående ämnen? Vilken är den mest lovande ur den synpunkten?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Högre arbetsbelastning som gymnasielärare i engelska och svenska?
1 Svar
Hej Josefin,
du bör samråda med många olika personer och sedan är det Du som Bestämmer!
Det kan vara rätt olika för olika lärare. Någon tycker säkert att 2 språk är "jobbigt" att kombinera. Det kan kännas enformigt, kanske.
Det kan också vara jobbigt att prata ett språk som inte är ditt modersmål - när du kanske får elever som har engelska som modersmål eller av någon anledning kan "bättre engelska" än du, som är lärare (exempelvis om eleven borde under lång tid i ett engelsktspråkigt land).
Andra lärare kan tycka att det är bättre att "inte vara för splittrad" och att 2 olika språk är OK; de vill inte ha "variation" i form av olika undervisningsmetoder: i språk undervisar man ju inte på exakt samma sätt som i andra ämnen.
*******
Angående möjlighet att få jobb - så är alla fyra ämnen som du nämner, obligatoriska på nationella program på gymnasiet. Mest läses det Svenska (på högskoleförberedande program är det 3 kurser som är obligatoriska). Lärare i Svenska undervisar ofta även i Svenska som andraspråk (även om hen inte är behörig just som SAS-lärare), på så sätt skapas det viss "variation" även inom det ämnet.
Personligen skulle jag välja läsa Ämneslärarprogrammet Svenska och Samhällskunskap; men frågar du 100 andra personer, kan du få 100 olika svar... för man kan tänka väldigt olika kring det.
Jag tänker t.ex att "religionskunskap" ingår liksom inom "samhällskunskap"; och att en svensklärare blir också SAS-lärare, det facto (allt som oftast); med examen som lärare i Svenska kan man även undervisa i SFI, svenska för invandrare >>, om behovet skulle finnas.
Om det blir lättare eller svårare att få jobb med olika ämneskombinationer, är extremt svårt att säga. Rektorer vill ersätta de lärare som "försvinner", ex. som går i pension eller blir föräldralediga - och vilka kombinationer de har, som blir om fem år föräldralediga - är omöjligt att veta.
Är man flexibel och kan tänka sig undervisa på högstadiet och/eller i ämnen, där man inte är behörig - lär man inte, som lärare, bli arbetslös! Det är i alla fall så prognoser ser ut idag, inför framtiden!
Vänligen och med förhoppning på att mitt svar blir på något sätt till hjälp!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'biomedicinare' (5 st.)
-
Vård och omsorgsprogrammet och biomedicin?
Hejsan! Jag har gått vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet och har grundläggande behörighet. Jag har i framtiden läsa biomedicin på universitet men är lite osäker om vilka kurser jag måste läsa upp för att få...
Hejsan,kandidatprogrammen i biomedicin brukar kräva, förutom grundläggande behörighet, godkända betyg i gymnasiala kurser Biologi 2, Kemi 2 och Matematik 4. BMA-programmen brukar... Läs hela svaret -
Biomedicinare till Biomedicinsk analytiker eller tvärtom?
Hej. Jag undrade bars lite kring hur tillväga man kan gå mellan två olika universitetsprogram. Jag har läst att det sökes mer biomedicinsk analytiker än biomedicinare så jag undrade vara hur svårt det skulle vara att gå från de ens yrket...
Hej Erik!angående BMA och Biomedicinare - BMA är legitimationsyrke (man måste ha legitimation från socialstyrelsen och i grunden ligger oftast examen från bma-programmet -... Läs hela svaret -
Kan jag vidareutbilda mig som biomedicinare efter bma utbildning?
Hej! Jag har precis påbörjat min biomedicinska analytiker utbildning med inriktning mot laboratoriemedicin. Jag valde denna utbildning eftersom att jag är intresserad av att arbeta med att utveckla nya läkemedel, metoder och diagnostik samt förstå och studera...
Hej Tindra!Vad gäller masterprogrammen (och även magister-, alltså programmen på avancerad nivå) så ska du kunna söka dem först om 3 år och... Läs hela svaret -
BMA-utbildning eller biomedicinare-utbildning för att bli embryolog?
Jag går just nu sista året på sambeteende linjen och är intresserad i att bli embryolog. Som jag uppfattat det så finns det olika vägar att gå för att komma dit, man kan b.la. utbilda sig till biomedicinsk analytiker (BMA) eller till biomedicinare (+biolog och veterinär) , sen kan man tillslut...
Hej Karin,enligt vad vi tidigare fått svar på av några sakkunniga, så drog vi slutsatsen att det är BMA-programmet som är "bäst" att... Läs hela svaret -
Varför är jobb inom biomedicin inte lönsamma?
Jag är en elev som går mitt andra år på naturlinjen och tittar på högskoleutbildningar och framtida yrken. När jag tittar på yrken inom biomedicin så står det att det är lätt att få jobb i framtiden och när jag...
Hej Mathilda,det vi känner till om yrket Biomedicinare uppger vi i yrkespresentationen/biomedicinare Vad SACO skriver på sin hemsida och varför de gör det - tycker jag är bäst... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga