Utbildningen ger en "Teknologie Kandidatexamen" efter avslutade studier. Vad är skillnaden mellan "Högskoleingenjörsexamen och Teknologie Kandidatexamen egentligen?".
Har jag rätten att kalla mig själv "ingenjör" om jag väljer att ta en teknologie kandidatexamen istället för högskoleingenjörsexamen?
Vilket examen erbjuder bättre framtid samt starkare roller/positioner i arbetslivet?
Hej Alexander, "ingenjör" är i Sverige inte Skyddad titel, och alla som vill får egentligen kalla sig för "ingenjörer" om de så önskar. Högskoleingenjör är per definition ngn som läste tekniska ämnen på högskolenivå och högskoleingenjörsprogrammen är i Sverige 3-åriga, så om man har genomgått ett sådant program med godkända betyg och fick ut examen då kallas man "av tradition" för Högskoleingenjör. Teknologie kandidatexamen får man efter 3åriga studier på högskoenivå, om man har läst och fått godkända betyg i minst 90 hp inom ämnet Teknologi. Sedan är det upp till varje arbetsgivare att bestämma vem som bäst passar för jobbet. Yrken inom det område som du är intresserad av är, i Sverige, icke-reglerade - det finns inga strikta krav på vilken utbildning man måste ha, utan det är upp till varje arbetsgivare att bestämma vilken utbildning hen tycker är tillräcklig och passar bäst och fritt välja vem hen anställer. Därför kan inte vi på fråga Syv "rekommendera" ngn av de utbildningar du nämner i din fråga framför en annan utbildning; du får läsa på utbildningarnas egna webbplatser, kontakta också studievägledare som jobbar på respektive utbildning och det finns ofta också studieambassadörer som själva är studerande på en högskoleutbildning som kan berätta mer "personligt" (av egen erfarenhet) hur det är att läsa på just den utbildningen och så kan de också uttala sig om vad de tror om arbetsmarknaden efter utbildningen. För övrigt, kan du söka svar hos Arbetsförmedlingen, hos fackliga organisationer och hos de verksamma inom den branschen som du är intresserad av att sedan jobba inom.
Arbetsmarknaden Det kan ske stora och plötsliga förändringar på arbetsmarknaden, se exempelvis vad som händer pga covid-19. Och vem kunde förutspå det? Därför går det inte ge några garantier på hur det ska gå för olika branscher och olika yrken. Det finns prognoser men de kan slå fel. Vi rekommenderar att satsa på den utbildningen som du själv tror mer på, som du är mer intresserad av och att du även försöker skapa kontakter i arbetslivet, t.ex genom extrajobb eller sommarjobb eller arbetspraktik.
Frågor och svar taggade med 'e-komplettering' (4 st.)
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Julia: :
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Daniel: :
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Anna: :
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Anna: :
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret