Elev

    Hej,


    Hade fråga om följande Stämmer:


     


    1. Gymnasieexamen = Yrkesexamen/Högskoleförberedandeexamen


    2. Högskolebehörighet = Högskoleexamen eller Yrkesbehörighet INK Godkänt: 2250 GP + SV2-3 + Eng5-6 + Matte1


    3. Meritvärde = högst 2.5MP (moderna språk 3-5= 1.5MP, Engelska7= 1MP, Matte 3-5= 1.5 om ej mattekurs omfatta särskildbehörighetskrav)


    4. Jämförelsetalsberäkning = Kursbetyg X kursens gymnasiepoäng. Betygskala A=20 E=10. Samtliga kurser räknas separat för sedan adderas ihop och slutligen divideras med Samtliga gymnasiepoäng. Högsta jämförelse tal kan endast bli 20 men kan adderas med meritvärde till 22.5


    ÖVRIGA FRÅGOR


    5. Är det ENBART GYMNASIEEXAMENS samtliga kurser (Undantag Gymnasiearbete) som räknas i jämförelsetal (<20) eller är det även andra lästa kurser exempelvis på komvux som även kommer att räknas i jämförelsetalet?


    6. Om Elev exempelvis av gymnasieexmamens jämförelsetal nått 20 poäng och sedan på komvux läser Engelska 7 där eleven får Betygskala E. Innebär det att betygsmeritvärde blir 21 poäng? eller att det blir MINUS 21 poäng eftesom Engelska 7 även kommer att räknas i jämförelsetalet?

    1 Svar

    Vägledare SYV

    Hejsan!
    "Högskoleexamen" får man genom studier på högskolenivå.
    Om du menar "högskoleförberedande" så är det en annan sak än "högskoleexamen". :)
    ***
    Examensbevis från ett yrkesprogram behöver inte inkludera godkända betyg i svenska 2,3 och eng 6, men kan göra det.
    Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram behöver inkludera godkända betyg i svenska 2,3 och eng 6; utan de betygen kan inte examen utfärdas och eleven får ett Studiebevis, och inte ett Examensbevis. Studiebevis ger inte behörighet till högskolestudier.
    ***
    Du får gärna kika på Kraven för gymnasieexamen på gymnasieGuiden.se - här beskrivs vad eleven måste ha för att ta ut examensbevis från gymnasiet.

    Skillnaden mot exam.bevis från komvux är den att kursen Idrott och hälsa 1 får ej ingå i exam.bevis från komvux, men det krävs också 100p mindre (2400 mot gymnasieskolans krav på 2500 p). Antal godkända poäng i exam.bevisen från gymnasiet & från komvux är exakt samma, 2250p.
    ***
    Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetalet = meritvärde.
    Jämförelsetal = betygssnittet av de betygen som räknas in.
    Max antal meritpoäng är 2.5 - läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng

    Max meritvärde som är möjligt att uppnå är 22.5. Det får man om man har högsta jämförelsetal (20.0) och max antal meritpoäng (2.5). Summan blir då 22.5.

    Om eleven har examensbevis från gymnasiet och har alla A-betygen (förutom gymnasiearbete, men som inte räknas in) har hen jämförelsetal på 20.0. Om den eleven läser sedan eng 7 på komvux och får betyget E, då blir det så här: betyget i eng 7 räknas in i elevens jämförelsetal och det nya jmf-talet blir 19.6 och sedan plussar man på meritpoängen, så blir det nya meritvärde 20.6 och med det kommer eleven prövas i BII, kompletteringsgruppen (samtidigt som eleven prövas i BI, direktgruppen med det lägre meritvärde som hen hade innan kompletteringen).

    Vilka kursernas betyg räknas in i jämförelsetalet?
    - alla betyg från examensbeviset, förutom E i GA, gymnasiearbete
    + av de U-markerade betygen (om det finns några sådana i exam.beviset) endast betyg i kurser som krävs för särskild behörighet eller om den kursen ger meritpoäng.
    Om eleven kompletterar, läser på komvux, då kommer betyg i nya kurser (som inte ingår i examensbeviset från gymnasiet) räknas in endast i 2 fall: om den kursen krävs för särskild  behörighet eller om den ger meritpoäng.
    Alltså samma regler på vilka betyg som räknas in vad gäller U-markerade kurser i examensbeviset eller nya kurser på komvux. Och detsamma gäller prövningar: man kan pröva i vilka kurser som helst, men om kursen ej ingår i examensbevis och inte ger meritpoäng samt inte krävs för särskild behörighet, så kommer inte det betyget räknas in.

    Den sökande behöver inte själv räkna fram sitt meritvärde. Det gör Antagning.se om personen gör ansökan till en svensk högskoleutbildning och bedöms som behörig. Vad ngn annan räknar fram kommer ändå inte spela ngn roll. Det är vad antagning.se räknar fram som kommer spela roll. Jag har ännu inte varit med om (efter 20 år som SYV) att antagning.se skulle räkna fel. :)

    Frågor och svar taggade med 'studietempo' (3 st.)

    • Arvid

      Kan man själv välja studietempo på komvux (studera på plats)?

      Hej, går natur och ska ta exam nu till våren. Presterade inte mitt bästa då jag generellt var rätt skoltrött redan från början av gymnasiestarten. Befinner mig i en sådan situation att jag vill höja upp betyg i vissa ämnen samt...

      Julia: : Hej Arvid!ang.utbud och tempo på komvux - är det en fråga till den kommunen i den kommunen du är folkbokförd. Du kan hitta info på din kommuns hemsida om hur kursutbud ser ut, upplägg som... Läs hela svaret
    • Philip

      Svårighetsgrader inom IB?

      Hej. Jag har tänkt lite på IB och tycker att det blir mer och mer spännande för varje gång man läser om det. Jag vet dock inte hur svårt det är att vara elev i en sån klass.. Har alla ett perfekt uttal eller arbetar man med det? Kan alla massa svåra ord man aldrig hört? Om man...

      Anna: : Hej Philip, första året på IB är förberedande. IB programmet är egentligen 2årigt. Det är olika typer av elever som kan träffas på IB - svenska elever, elever som har engelska som modersmål men som kommer från olika länder och har... Läs hela svaret
    • Elvira

      Samhäll - högt tempo jämfört med högstadiet?

      Hej! Undrar rent allmänt om det är ett högt studietempo inom samhällsvetenskapsprogrammen? Är det liksom stor skillnad mot högstadiet och behöver man verkligen ligga i och plugga om man vill ha över E? Och om man haft över D i alla ämnen och haft skapligt lätt för skolan blir det då en stor...

      Anna: : Hej Elvira! Det är skillnad mellan grundskola och gymnasiet, ja. Samhällsvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande och planen är att eleverna skall successivt förberedas till högskolestudier, dvs läsa på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga