1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    experter avråder från att grundskoleelever skulle göra prövningar eller på ngt annat sätt försöker få betygen i de kurser som ingår i gymnasial utbildning som eleven ska läsa. Detta för att det kan bli till nackdel för eleven, i stället för en fördel. Svar på den frågan du ställer är att eleven kommer ej prövas i BII, kompletteringsgruppen. Detta för att betygen som placerar i kompletteringsgruppen (BII) bör ha datumen som ligger efter det datumet som examensbevis från gymnasiet har utfärdats på.
    Varför bör grundskoleelever helst inte skaffa sig gymnasiala betyg? Och speciellt inte i de kurser som ändå ingår i elevens gymnasieprogram? Jo, vi tar ett exempel: vi säger att "din elev" som redan har godkänt betyg i matematik 1c kommer in på NA eller TE eller t o m på spetsutbildning i matematik på gymnasiet, så börjar undervisning i ämnet matematik på de utbildningar med kursen matematik 1c. Att "din elev" ska få individuell undervisning i matematik 2c samtidigt som hela klassen läser matte 1c ses som ngt önskvärt men i praktiken omöjligt pga skolorna saknar resurser för individuell undervisning. Eleven  behöver inte delta i lektioner i matte 1c utan kan vara "ledig" men då läser hen på deltid och med saknar rätt till studiehjälpen/studiebidraget från CSN. Den rätten finns endast för gymnasieelever som läser på heltid. 
    Om eleven har tur, kan gymnasieskola erbjuda undervisning i någon annan kurs på samma tider som matte 1c-lektioner går. Men det är inte speciellt troligt för att matte 1c brukar förläggas på en termin eller 1,5 termin och alla andra kurser på gymnasiet löper under en hel termin. Säg att eleven läser Filosofi 1 i ställer för matte 1c, men när elevens klass är klar med matte 1c och börjar matte 2c i februari så är "vår elev" inte klar med filosofi-kursen som löper till slutet av maj... Eleven kan inte klona sig. Så missar hen antingen lektioner i matte 2c eller i filosofi... De flesta elever som innan de börjar på gymnasiet får betygen i gymnasiala kurser går ändå samma kurs på gymnasiet. Och detta även om de kommer till gymnasiet med A-betyget i kursen. Det säger alla de vi fått svar ifrån - mattelärare på olika gymnasieskolor och även på spetsutbildningar i matematik som finns på några få skolor. 
    På frågan vad en särbegåvade elever bör - på grundskolan- erbjudas svarar experter följande: lärare kan och bör utmana elever inom de ämnen och kurser som eleven läser. Det går att bredda och fördjupa uppgifter som eleven får utan att eleven ska läsa nästa kurs i ämnet. 

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!
     

    Studie- och yrkesvägledare
    • Oscar enkvist : Hej! Det är jag som är eleven som har gjort prövning i matte 1C, och har lite extra information. Jag är redan på god väg med matte 2C och kommer pröva den kursen innan sommarlovet, och då ligga på samma nivå som de 1 år äldre på både TE och NA. Även om prövningen leder till ett hål i schemat och utan garanti för lärare i Ma3C, så är det inte viktigt för mig att ha en lärare i Ma3C, eftersom jag lär mig bättre på egen hand. Och jag fick A på min prövning i Ma1C, utan några fel. Att mitt CSN bidrag kan dras in är synd, men i mina ögon värt det eftersom jag kan ligga framför i matten på nivån jag vill. Om jag får en håltimme när andra har matte är nästan bara skönt, då jag kan gå och träna på mitt förmodliga framtida gymnasiums styrketräningslokal etc, saker jag annars hade gjort efter skolan. Av det du har skrivit finns det nog inget som skulle göra att jag slutar med mina prövningar, jag undrar dock om det finns några andra nackdelar, just logistik mässigt, med ansökningar och sådant?
    • Milla : Du söker till gymnasiet på dina grundskolebetyg. Till eftergymnasial utbildning kommer du att söka med examensbeviset från gymnasiet. Kurser som är betygsatta tidigare datum än det datumet som examensbeviset blir utfärdat kommer ej placera dig i BII, kompletterings-urvalsgruppen vid ansökan via www.antagning.se -- det är de reglerna som finns idag. Hur de kan ändras i framtiden känner jag inte till.

    Frågor och svar taggade med 'meteorolog' (3 st.)

    • Elev

      Flera kandidatprogram?

      Om man redan har lärarexamen, är det värt att studera fler program eller räcker det att studera kurser för att arbeta utanför lärarområdet? Funderar att läsa program som inte leder till något specifikt arbete som exempel samhällsanalys...

      Milla : : Hejsan,jag vill börja med "meteorologi"... Kika på framtid.se/yrke/meteorolog - vilken utbildning ska man ha? Jo, för att bli meteorolog studerar man fysik vid en högskola eller ett universitet.... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur kan jag bli meteorolog?

      Hej! Jag är samhällsvetare från gymnasiet. Min stora dröm är att arbeta med meteorologi, gärna programleda där jag berättar om vilket väder det blir. Dock har jag ej behörighet för program som kräver naturämnen som Kemi, fysik,...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Meteorolog berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/meteorolog Inför den utbildning som krävs för att kunna bli en meteorolog (i alla fall så är det i... Läs hela svaret
    • Elvin

      Att godkänna meteorologs betyg?

      Hej, Jag har pluggat till meteorolog i mitt hemland i fem år (i Azerbaijzjan). Just nu studerar jag grundläggande (svenska som andraspåk). Jag skulle vilja fråga om vilka ämnen dessutom jag behöver studera i Sverige om jag vill godkänna mitt betyg?

      Milla : : Hej Elvin,vad är ditt karriär/yrkesmål i Sverige? Vill du bli Meteorolog>>? Eller vlill du kanske jobba med ngt. annat?Det är bra om du kan komma i kontakt med de svenska meteorologer för att se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga