En annan fråga är, om man går natur samhäll och väljer alla kurserna som man läser på natur natur, som programfördjupning/individuellt val, har man samma behörighet som om man gick natur natur?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hur delas meritpoängen ut?
En annan fråga är, om man går natur samhäll och väljer alla kurserna som man läser på natur natur, som programfördjupning/individuellt val, har man samma behörighet som om man gick natur natur?
1 Svar
Hej,
jag svarar först på den här frågan: "om man går natur samhäll och väljer alla kurserna som man läser på natur natur, som programfördjupning/individuellt val, har man samma behörighet som om man gick natur natur? " - Svar: Ja. Om man läser de kurserna som ingår på NA/naturvetenskap, då får man den behörigheten som den utbildningen ger, detta även om examensbevis är från en "annan utbildning".
De andra frågorna du ställer är svårare att ge svar på. Du frågar: " Jag har hört att om man t.ex. går natur, så måste man ha Matte 5 som programfördjupning." och svaret är att på NA-programmet så får man läsa matte 5 som programfördjupning. vissa gymnasieskolor erbjuder den kursen,och andra - inte. Se programplan för NA: för att få ut examensbevis från NA behöver man uppfylla många olika villkor: bl.a ha godkända betyg i tillräckligt antal kurser och programstruktur måste stämma men det behöver du inte tänka utan SYV på gymnasiet ska se till att de rätta kurserna ingår i din studieplan. Valbara kurser finns inom programfördjupning, inom individuellt val och så väljer du inriktning; Alla kurser inom en av inriktningar måste ingå i examensbevis. Inom programfördjupning är det rätt antal poäng (volym) som måste ingå; vilka kurser varje skola kan erbjuda att välja på - är en fråga till skolan.
I listan som finns i Programplanen för NA ser du under programfördjupning alla de kurser som får läsas inom programfördjupning.
För behörighet till högskola behöver man ha både grundläggande och särskild behörighet. För konkurrens kan man göra högskoleprovet, men om man har fullständiga gymnasiala betyg, konkurrerar man även med MERITVÄRDE (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde
Jämförelsetal är snittbetyget. I jämförelsetal räknas alla betyg från examensbeviset, förutom betyget i gymnasiearbete (i GA måste man få E, men det går inte att få högre betyg).
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
-
Hur kan man registrera till juristspråkprovining ?
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret -
Spelar Linjen Någon Roll För Juristprogrammet?
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm. Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret -
Hur fungerar systemen?
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu? Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Hej Anton! Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill. Efter grundutbildning... Läs hela svaret -
Hur viktigt är det med betygen efter att man har tagit juristexamen?
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Hej! Det är klart bättre att ha högre betyg. Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga