Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'grundläggande behörigheter' (6 st.)

    • Noor

      Gymnasiearbetet?

      Hej Jag har fått F på gymnasiearbetet och jag undrar om man kan söka till högskola utomlands och i det landet där jag vill söka i har inte krav på gymnasiearbetet. Kan då komma in även om man har f i det?

      Anna: : Hej Noor,olika länder kan ha olika krav på behörighet. Fråga den skolan där du vill läsa.I Sverige får du inte ut examensbevis från gymnasiet eller från komvux om du inte (bland annat) får godkänt betyg på gymnasiearbetet.
    • Mia

      Multipliceras med 1,15? Var finner jag den information?

      Har gymnasiebetyg från 1995. Ämnena hade då följande exempel: Hotell & Restaurang Företagsekonomi A - 30 poäng Näringslära A - 30 poäng Varmkök - Grundkurs - 90 poäng Osv... Har nu fått till mig att följande...

      Mikael: : Hej Mia,om din fråga gäller ansökan till högskolestudier med avgångsbetyg från gymnasiet året 1995, så finns information om vad som gäller på... Läs hela svaret
    • Faduma

      Utländska yrkesexamen?

      Hej. Jag har en väninna som har utländska yrkesexamen och hon vill bli behörig till högskolan. Hon har kompletterat svenska 3 och engelska 6. Hon vill söka till socionom utbildningen. Vad ska hon göra?

      Julia: : Hej,jag råder ansöka om bedömning av hennes utbildning hos UHR - universitets-och högskolerådet.Hon kan också boka tid med SYV på komvux i den kommunen där hon är folkbokförd.... Läs hela svaret
    • sara

      Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?

      Hej jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi, alltså jag går på lärlingsprogram och jag vill läsa vidare. Jag går i andra året nu min skola har ingen inriktningar och jag vill specialisera och bredda mig ytterligare inom programmet jag vill fördjupa och jag vill välja automation som...

      Anna: : Hej Sara,om du inte är beredd att försöka byta till en annan skola, måste du acceptera att du kanske inte kan läsa alla de kurser som du önskar... Ingen skola kan erbjuda alla... Läs hela svaret
    • Laura

      Grundläggande behörighet för högskola?

      Hej! Jag hade Matematik 1b i gymnasiet men fick ett F i den kursen. För grundläggande behörighet på högskola står det att jag behöver Matematik A. Går det då med Matematik 1a? (Jag gör då en prövning på Komvux.) Eller behöver jag göra en prövning i Matematik 1b för att jag hade det i mitt...

      Julia: : Hej Laura, för Grundläggande behörighet behöver du få ut EXAMENSBEVIS. I examensbeviset är godkänt betyg i matematik 1 ett av kraven. "Matematik A" som du nämner i din... Läs hela svaret
    • Martin

      Frågor angående nya regler för kompletterande 2020?

      Hej, jag har tre frågor ang. vad som gäller efter 2020. (Jag har fullständigt betyg från gymnasiet som jag gick ut 2012 ((har de äldre betygssystemet om det spelar roll)) och pluggar just nu en kurs på högskola.) * Om jag vill söka en ny...

      Anna: : Hej Martin, jag svarar på din sista fråga först: du kan läsa två olika halvtidsutbildningar på högskolenivå och t o m mer... Antagning.se kan anta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga