Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'kommunal gymnasieskola kontra friskola' (5 st.)
-
Hur och vart söker jag skola i en annan ort?
Hej, jag går i nian och ska söka gymnasium nu (gymnasievalet) och jag vill gå i Stockholm, och har boende där, men hur söker jag dit och till min hemort samtidigt?
Hej,du får gärna uppge till vilken gymnasieskola i Stockholm som du i första hand vill söka (och även vilken utbildning på den skolan). Det ber jag om för att kunna ge dig ett... Läs hela svaret -
Söka till grannkommun i första hand?
Om en elev som bor i en kommun vill studera i grannkommunen (avståndet är detsamma till båda skolorna), måste hen välja hemkommunen? Eleven har en morbror i grannkommunen och skulle kunna bo där övervägande delen av veckan och skriva sig där....
Hej,du uppger tyvärr inte om din fråga handlar om studier på komvux/vuxenutbildningen? eller är det val till gymnasiet som din fråga handlar om? Oavsett, så "bor man"... Läs hela svaret -
Kan jag gå schillerska i göteborg, trots att jag bor utanför Lund?
Jag vill gå HU Kultur, och det finns bara 2 skolar i min närhet som erbjuder detta, Malmö Latin och Spyken. Men jag vill egentligen inte gå på någon av dom. Mina kusiner har gått på schillerska och har trivts super bra där, så jag vill...
Hej,var du bor fram tills du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer. Du får söka till vilken gymnasieskola som helst i hela Sverige men... Läs hela svaret -
Söka gymnasium i annan kommun?
Min son vill söka gymnasium i Stockholm och har för avsikt att skriva sig där. När måste vi göra det och hur går antagningen till då?
Hej,om det inte är 100 % säkert i vilken stad eleven vill gå på gymnasiet, då är det bra att söka i båda städerna. Kontakta gärna antagningskansliet i den delen av Sverige... Läs hela svaret -
Frågar åt min lilla syster?
Hej! Vi bor i Södra Sverige och min lilla syster vill söka till en gymnasieskola i Stockholm! Går det eller måste man bo i Stockholm för att gå i skolan där? Vad tror ni min lilla syster har för möjligheter att komma in där eftersom hon inte bor i Stockholm? Hon vill gå vård och omsorg på...
Hej Julia, om man är under 18 år, är det föräldrar/vårdnadshavare som bestämmer var man bor. Att pendla från Södra Sverige till Stockholm /dagligen/ är av praktiska skäl... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga