Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar? Hur många hp krävs? Krävs något annat? Villken är "rangordningen" på titlar respektive yrkestitlar?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32083 frågor besvarade.
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar? Hur många hp krävs? Krävs något annat? Villken är "rangordningen" på titlar respektive yrkestitlar?
1 Svar
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180 högskolepoäng, hp).
Sedan kan man söka till magister (1 år = 60 hp) eller master (2 år = 120 hp) som är program på avancerad nivå.
Klarar man av de studierna, och om man har tur och det finns doktorandtjänster att söka - kan man söka en sådan "doktorand-tjänst" (det finns inga garantier att det inom rimlig tid kommer att utlysas doktorand-tjänster inom rätt kunskapsområde). Det brukar vara hård konkurrens om doktorand-tjänster. En doktorandtjänst kan man ha i fyra år och man skriver avhandling men även utför visst arbete på sin institution (som kan vara administrativa arbetuppgfter) och ibland även undervisar en del som högskolelärare/adjunkt.
Du får gärna kika på info på "yrke/doktorand", "yrke/högskolelärare", "yrke/professor", "yrke/forskare".
Efter utbildning på avancerad nivå (magister eller master) räknar man inte vidare i "hp", högskolepoäng, utan man söker till forskarutbildning, doktorandtjänst, en tjänst som adjunkt som kan undervisa på högskolenivå utan att ha disputerat (skrivit och försvarat en avhandling).
Det finns inga garantier på att komma in på utbildning på avancerad nivå; man konkurrerar om plats. Detta hinder kan man kringgå genom att söka till långa program som är på 300 hp, ex. civilingenjörsprogrammet (då behöver man inte på nytt söka efter 3-årig utbildning, utan får läsa år 4 och 5, om man klarade de första 3 åren).
Det finns inte heller några garantier på att ens få möjlighet att söka en doktorandtjänst.
Frågor och svar taggade med 'idrott1' (3 st.)
-
Olika kurser vid åk2 och åk3?
Hej! Kan gymnasieelev ha Idrott 1 som IV och Idrott 2 som IV? Kan en elev läsa FE1 och FE2 vid åk2? Kan en elev läsa Natur1b vid åk2? Kan en elev ha svenska 2 och 3 vid åk3?
Hej,svar på fråga ett (Kan gymnasieelev ha Idrott 1 som IV och Idrott 2 som IV?) är att kursen Idrott och hälsa 1 är en kurs som ligger i avdelningen GYMNASIEGEMENSAMT och kan därför inte... Läs hela svaret -
Komvux och idrott?
Hej jag läser nu på komvux (hermods) och undrar ifall idrotten måste tas bort eller om man kan välja att ha kvar den, då jag försöker få en fullständig gymnasieexamen och utan idrott måste jag läsa en extra kurs. Jag har även...
Hej Ales!Sedan 1 januari 2017 får inte kursen Idrott och hälsa 1 ingå i examensbevis från komvux. Det krävs 100poäng färre för examensbevis från komvux, jämfört med gymnasiet.... Läs hela svaret -
Vilka högskoleutbildningar kräver idrott?
Jag är intresserad av att få reda på vilka högskoleutbildningar som kräver ett godkänt betyg i idrott och hälsa från gymnasiet?
hej Elin,enligt de uppgifter jag har så är det utbildningar som leder till yrken Idrottslärare och till Fysioterapeut, som kräver godkänt betyg i Idrott-och hälsa 1 från... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga