Om jag har 252.5 meritpoäng och minsta mängd av meritpoäng är 165 och medel meritpoäng är 260 kan jag komma in den gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Hur mycket meritpoäng måste jag ha at komma in gymnasiet?
1 Svar
Hej Daniel;
man bestämmer inte på förhand hur höga grundskolebetyg som kommer ge plats på gymnasiet.
Antal platser på varje gymnasial utbildning "ställs mot" Behöriga sökande, brukar det heta.
Alltså, i praktiken funkar det så här - vi säger att man ska ha 2 klasser på ett visst program på en viss gymnasieskola och man kan då max ha 35 elever i varje klass (kanske bestämmer skolan att de ej kan ta in fler än 30 elever i varje klass...). Det är då 60 platser som finns att konkurrera om.
Av alla som söker väljs först BEHÖRIGA (de som har godkända betyg i de rätta ämnena i sitt slutbetyg från grundskolan). Och listan "skrivs":
1. Adam Andersson - 340 betygspoäng (Meritvärde)
2. Bertil Svensson - 320 p.
3. Svea Jonson - 310 p.
.....
60. Kalle Johansson - 170 p.
***************************************''
61. Pia Mårtensson - 160p.
62. .... och så vidare...
Gänsen dras efter (i detta fallet) 60 personer/sökande - eftersom det var 60 utbildningsplatser att fördela. Och så ser man hur många betygspoäng (meritvärdet) den sökande hade som kom in sist; att hen som sist kom in förra gången hade just 165 poäng betyder inte att det blir samma antal poäng nästa gång.
Stora förändringar kan inträffa; t.ex om skolan bestämmer sig för att endast ta in elever till EN KLASS (t.ex pga lärarbrist) - då kommer poängen gå upp ... men om skolan bestämmer sig in ta in i 3 klasser (om de förra året tog in 2 klasser), då kan poängen mycket väl "gå ner" ganska mycket.
****
Jag försökte (ovan) förklara hur konkurrensprincipen fungerar; alltså antal platser som ska fyllas med elever "ställs mot" en lista där hen med flest betygspoäng står på nr.1 i listan ... och hen med lägst antal poäng står som sista namn på listan, längst ner... och så antar man "uppifrån": hen med flest poäng kommer in först... och så vidare, så länge platserna räcker.
På så sätt kan man ej på förhand svara ang. hur höga betyg som kommer ge plats.
Hela utbildningen på en viss skola och även hela skolan kan också ibland "läggas ner" (ex. om farlig mögel i skolbyggnaden upptäcks och inga nya lokaler hittas...). Därför är det bra att söka till flera olika skolor.
Om behörighet till gymnasiet - gymnasieguiden.se/informeras/behoerighet-att-soeka-till-gymnasiet-gymnasiebehoerighet
Vänligen
Julia
Frågor och svar taggade med 'grävande journalist' (3 st.)
-
Vilka utbildningar finns för grävande journalistik?
Jag undrar vad man skulle kunna gå för eftergymnasial utbildning om man vill jobba med grävande journalistik, som exempelvis uppdrag granskning gör. Jag vill inte gå den vanliga allmänna journalistutbildningen för reportrar, utan mer specifikt för...
Hej Ida, läs (nedan) svar från Programansvarig på journalistprogrammet vid... Läs hela svaret -
Kan jag läsa upp matematik 2b?
Kan man läsa upp Matematik 2a trots att kursen inte ingick i min studieplan från gymnasiet? Fick F i matematik 2b och det betyget är nu "låst" i mitt betygsdokument från komvux. Jag gick samhällsvetenskapsprogrammet.
Hej Julia,om du har F i matte 2b i examensbeviset från gymnasiet eller från komvux, så kommer inte F-et försvinna från examensbeviset (inget i exam.beviset får ändras) men om du får... Läs hela svaret -
Är det någon skillnad på sam 1b och 2?
Hej! Jag undrar om det är någon skillnad på samhällskunskap 1b och 2? Jag vill söka en utbildning (gymnasielärare svenska och samhällskunskap) där man behöver vara behörig för samhällskunskap 2 men jag förstår inte om...
Hej Wilma,kursen Samhällskunskap 2 är nästa/högre/överliggande kurs som man läser Efter samhällskunskap 1b eller 1a2.Om vilka kurser som finns på gymnasienivå inom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga