Daniel

    Om jag har 252.5 meritpoäng och minsta mängd av meritpoäng är 165 och medel meritpoäng är 260 kan jag komma in den gymnasiet?

    • Julia : Vad "medel" är spelar i detta fallet ingen roll... och hela statistiken från föregående år spelar inte (egentligen) ngn roll för framtida möjligheter att komma in. Läs gärna mitt svar, nedan.

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Daniel;

    man bestämmer inte på förhand hur höga grundskolebetyg som kommer ge plats på gymnasiet.
    Antal platser på varje gymnasial utbildning "ställs mot" Behöriga sökande, brukar det heta.
    Alltså, i praktiken funkar det så här - vi säger att man ska ha 2 klasser på ett visst program på en viss gymnasieskola och man kan då max ha 35 elever i varje klass (kanske bestämmer skolan att de ej kan ta in fler än 30 elever i varje klass...). Det är då 60 platser som finns att konkurrera om.
    Av alla som söker väljs först BEHÖRIGA (de som har godkända betyg i de rätta ämnena i sitt slutbetyg från grundskolan). Och listan "skrivs":
    1. Adam Andersson - 340 betygspoäng (Meritvärde)
    2. Bertil Svensson - 320 p.
    3. Svea Jonson - 310 p.
    .....
    60. Kalle Johansson - 170 p.
    ***************************************''
    61. Pia Mårtensson - 160p.
    62. .... och så vidare...
    Gänsen dras efter (i detta fallet) 60 personer/sökande - eftersom det var 60 utbildningsplatser att fördela. Och så ser man hur många betygspoäng (meritvärdet) den sökande hade som kom in sist; att hen som sist kom in förra gången hade just 165 poäng betyder inte att det blir samma antal poäng nästa gång.
    Stora förändringar kan inträffa; t.ex om skolan bestämmer sig för att endast ta in elever till EN KLASS (t.ex pga lärarbrist) - då kommer poängen gå upp ... men om skolan bestämmer sig in ta in i 3 klasser (om de förra året tog in 2 klasser), då kan poängen mycket väl "gå ner" ganska mycket.
    ****
    Jag försökte (ovan) förklara hur konkurrensprincipen fungerar; alltså antal platser som ska fyllas med elever "ställs mot" en lista där hen med flest betygspoäng står på nr.1 i listan ... och hen med lägst antal poäng står som sista namn på listan, längst ner... och så antar man "uppifrån": hen med flest poäng kommer in först... och så vidare, så länge platserna räcker.
    På så sätt kan man ej på förhand svara ang. hur höga betyg som kommer ge plats.
    Hela utbildningen på en viss skola och även hela skolan kan också ibland "läggas ner" (ex. om farlig mögel i skolbyggnaden upptäcks och inga nya lokaler hittas...). Därför är det bra att söka till flera olika skolor.

    Om behörighet till gymnasiet - gymnasieguiden.se/informeras/behoerighet-att-soeka-till-gymnasiet-gymnasiebehoerighet
    Vänligen
    Julia

    Frågor och svar taggade med 'öppna hus på gymnasieskolor' (2 st.)

    • Louise

      Ska jag gå IB eller natur?

      Jag tänker gå IB programmet natur spår men jag är osäker på det eftersom att naturnatur öppnar många vägar till mig och jag vet inte om Ib natur spår ger lika mycket möjligheter som naturnatur. Grejen med att jag vill gå IB...

      Mikael: : Hej Louise,det finns valbara kurser både på NA/naturvetenskap och inom IB-programmet. Vilka valbara kurser du läser kan vara viktigt för dina framtida möjligheter (efter gymnasiet). Vilka valbara kurser... Läs hela svaret
    • Marina

      Öppet hus på gymnasieskolor?

      Hej, jag har småsyskon som ska nästa år välja till gymnasiet. Undrar därför lite kring gymnasieval. - Hur många gånger per läsår har varje gymnasieskola Öppet hus? - Måste man göra ännu en ny val under Omvalsperioden? - Vad händer att man ej kommer in på något av de alternativ man sökt...

      Daniel: : Hej Marina,tack för att du skriver om att "FRåga SYV är bäst" - det värmer! Svar på dina frågor: - varje gymnasieskola bestämme själv; det finns skolor som inte har några... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga