Har bestämt mig för att äntligen börja studera efter flera års jobb efter studenten. Min fråga är hur arbetsmarknaden ser ut om man väljer en yrkesutbildning. Har funderat på socialpedagog, kbt-terapeut eller hr-specialist. Undrar om man faktiskt kan få jobb utav endast en yrkesutbildning utan tidigare jobberfarenhet inom dessa områden. Funderar mest på de två sistnämnda i den frågan. Eller om det är bättre att utbilda sig via universitet och ifall det väger tyngre på arbetsmarknaden än en yrkesutbildning? Är inte helt säker på vad jag vill utbilda mig till. Har länge varit inne på socionom och även sökt flera gånger utav nyfikenhet och kommit in men har senaste tiden istället övervägt en yrkesutbildning.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Hur ser förutsättningar ut på arbetsmarknaden för en yrkesutbildning?
1 Svar
Hej Josefine!
Jag gissar på att du med "yrkesutbildning" menar utbildning inom Yrkeshögskola, alltså en yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildningar får lov att starta endast om möjligheterna på arbetsmarknaden bedöms som goda inom just det specifika kunskapsområde som yrkeshögskoleutbildning utbildar inom.
Känner inte till någon yrkeshögskoleutbildning till HR-specialist. Det finns inom yrkeshögskola några utbildningar till socialpedagog och några få yrkeshögskolautbildningar "inom KBT", se exempel:
utbildning/vasteras-yrkeshogskola/socialpedagog-inriktning-kbt
Du kan söka till väldigt många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt, du kan komma in på flera och t o m på många olika yh-utbildningar samtidigt. Men det är många ggr svårt att komma in, bland annat på grund av att yrkeshögskoleutbildningar har mycket gott rykte (de ger faktiskt jobb i direkt anslutning till utbildningen) och platserna på yh-utbildningar är ganska få, t.ex är det inte ovanligt att en yh-utbildning har endast 25 studieplatser (och det för hela Sverige) per "utbildningsomgång" - t.ex kan utbildningen starta en gång om året och ta endast in 25 studerande och folk söker från hela Sverige (så de som har relevant tidigare arbetslivserfarenhet har en bättre chans att komma in, och de som inte har den - har liten chans att komma in).
Du frågar om det är bättre att utbilda sig inom högskola-universitet eller gå en "yrkesutbildning". Vissa yrken kräver akademisk utbildning t.ex kan man inte bli Socionom på annat sätt än genom socionomprogrammet, så om man vill bli socionom då finns ingen annan utbildningsväg än genom just socionomprogrammet som ges på högskolenivå. Men andra yrken som t.ex socialpedagog är inte reglerade på samma sätt som socionom och utbildningar finns inom olika skolformer, bl.a inom yrkeshögskola och även på folkhögskolorna och t o m olika privata (diplom-) utbildningar kan också finnas. Om huruvida man får jobb efter en utbildning kan vara svårt att sia om... allmänt sett, så visar yrkeshögskola mycket bra resultat i att ge jobb direkt efter utbildningen (orsakerna är flera, bl.a att utbildningarna inom Yrkeshögskola är mycket inriktade, direktinriktade mot arbetsmarknadens behov, att det är få platser på varje utbildning så att inte "mängder av utbildade" kommer ut varje år och börjar "slåss" om jobben, att praktik ingår ofta - inte alltid men ofta - inom yrkeshögskoleutbildningar och många får jobb på sina praktikplatser).
Jag föreslår att du tittar på stort antal olika yrken (på www.framtid.se finns över 2.ooo yrkesbeskrivningar) och att du överväger att söka till många olika yrkeshögskoleutbildningar (det finns inte någon begränsning i antal yh-utbildningar man får söka till samtidigt). OBS! i januari-februari varje år brukar nya yh-utbildningar beviljas och då dyker de också upp att hitta på www.yhguiden.se
Frågor och svar taggade med 'fysikprovet' (4 st.)
-
Alltid bra idé att göra matematik- och fysikprovet?
Hej! Några av de universitetsutbildningar jag är intresserad av har en urvalsgrupp för de som gjort matematik- och fysikprovet. Är det en bra idé att göra provet även om resultatet blir lågt? Kan man förstöra sina chanser att komma in i de andra urvalsgrupperna man tillhör ifall de ser att man...
Hej Lenny,känner inga som helst nackdelar i att göra matte-och-fysikprovet. Med mycket lågt resultat kommer man inte delta i konkurrensen i det urvalsgruppen, för det sätts en... Läs hela svaret -
Söka till högskola med matematik- och fysikprovet?
Hej! Jag är intresserad av en civilingenjörsutbildning på KTH och ska söka nästa år. Om mina betyg inte räcker till att komma in (BI urvalsgruop) och inte högskoleprovet (HP urvalsgrupp) kan jag då söka med matematik- och fysikprovet och...
Hej!antagningsstatistik visar följande: "någon med 36 poäng" blev antagen. Alltså de som fick färre poäng kom inte in och de fick fler, kom in. Men det kan finnas... Läs hela svaret -
Ang svenska 3 som behörigt ämne?
Hej! Jag har ett slutbetyg från 2012 och har inte svenska 3, jag undrar om jag måste läsa Svenska 3 för att ha behörighet till att söka in på högskolan.. ingår svenska 3 i grundläggande behörighet?
Hej Sophia,om du i ditt slutbetyg från ett fullständigt program har godkända betyg (G eller högre) i Svenska A och B, är du behörig - vad gäller svenska - till svenska... Läs hela svaret -
F Idrott och hälsa 1!?
Hej! Jag går mitt sista år på gymnasiet. I juni kommer jag inte att få gymnasiexamen eftersom jag har F i engleksa 5,6 och idrott och hälsa 1. För att få examen tänker jag läsa upp engleksa kurser 5,6 på komvux efter gymnasiet....
Hej Lisa,kursen Idrott och hälsa 1 får inte ingå i examensbevis från komvux. Om du på gymnasiet får godkända betyg i alla andra kurser, förutom eng 5 och 6, kommer du kunna ta ut examensbevis... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga