Tankar kring socionom:
* Stämmer de extremt låga lönerna man kan läsa om? Har läst på många ställen att de flesta socionomer ligger runt 20-25 k före skatt vilket är lägre än arbeten som butiksbiträde.
* Vad kan man jobba som efter utbildning förutom socialsekreterare, behandlingsassistent eller kurator? Jag har inget intresse av något av dessa yrken, och vill inte jobba på socialtjänsten. Jag vill kunna nå höga positioner också, inte vara lägst inom varje område. Jag är inte intresserad av äldrevård så enhetschef känns inte alls intressant. Innan utbildningen tyckte jag att programmet kändes brett men nu känns det väldigt smalt.
* Kan man vara selektiv i sin empati? Jag har exempelvis stor empati för flyktingar men känner noll empati för missbrukare. Är det lämpligt att inte ha empati för alla grupper av människor- som socionom?
Tankar kring jurist:
* Stämmer de väldigt höga lönerna runt 55-60 k i snitt?
* Hur ser konkurrensen ut på arbetsmarknaden, är det svårt/lätt att få jobb?
* Har hört att betygen spelar stor roll för vilja tjänster man kan få sedan. Är det så att högsta betyg krävs på alla kurser för att få bästa jobben sedan?
* Är det mycket individuella arbeten eller grupparbeten på utbildningen? Jag tycker inte om grupparbeten vilket är negativt för på socionom är det enbart grupparbeten, endast tentorna är individuella.
Andra frågor:
* Vilket yrke passar bäst för en introvert person?
* Vilket yrke passar bäst för en person som är driven, ambitiös och siktar väldigt högt. Jag vill som sagt nå höga positioner och kunna göra karriär.
* Vilka karaktärsdrag är viktiga att ha om man jobbar som socionom respektive jurist?
* Hur stor vikt borde man lägga vid att skillnaden på lön, status och prestige är ganska enorm? Folk överlag ser upp till jurister och ser ner på socionom. Folk dömer mig som att jag inte vore intelligent för att jag studerar till socionom. För mig är lönen, statusen och prestigen ganska viktig. Framförallt lönen spelar stor roll för mig.