Oliver
    HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.

    1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
    2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
    3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.

    Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.

    Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?

    2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Oliver,
    jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.

    För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
    För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
    Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
    Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
    Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.

    Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.

    Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.

    Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.

    Det är de alternativ som finns:
    1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
    2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
    3. söka NA eller TE till nästa år.

    Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
    Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.

    Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.

    Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
    Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
    MIKAEL SYV

    • : Tackar det där var ett långt och bra svar på mina frågor! jag tycker att det där med prövningsenheten lät som ett bra alternativ, hur går en sån till?
    • Anna : Du har inte skrivit i vilken kommun du är folkbokförd. Det är varje kommun som ordnar prövningar. I större kommuner brukar det finnas ngt. som heter PRÖVNINGSENHETEN. Jag skriver ett nytt svar till dig nu.
    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
    Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
    i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.

    Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.

    Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
    Bästa hälsningar
    Anna SYV

    Frågor och svar taggade med 'kriminalvårdare' (7 st.)

    • Vikke

      Hur ska jag söka jobb?

      Hej! Jag tar masterexamen om ett år, och redan nu går jag i tankarna på jobb efter examen. Jag har en kandidatexamen i kriminologi och jag har jobbat två och ett halvt år som bedrägeriutredare på en bank. Det jag funderar på är hur mycket...

      Milla : : Hejsan,du ställer en mycket intressant och viktig fråga men som samtidigt också är svår att ge ett kort och omfattande svar på... Du får givetvis söka alla de jobb som du vill ha. Att som... Läs hela svaret
    • Sara

      Kriminalvårdare, yrkesprogram?

      Hej, Har man behörighet att söka jobb/utbildning inom kriminalvården om man läst vård och omsorg programmet vi komvux? Totalt 1500 poäng. Det är ju ett yrkesprogram. Måste ma ha läst ett högskoleförberedande program?

      Julia: : Hej Sara,kika på framtid.se/yrke/kriminalvardare där det bl a ges information om utbildning: För att kunna få anställning, behöver man ha gymnasiekompetens. Vad arbetsgivare menar med... Läs hela svaret
    • Åsa

      Kan man arbeta inom kriminalvården direkt efter socionomutbildningen?

      Hej! Jag funderar på att plugga till socionom och sedan arbeta inom kriminalvården vilket jag då har uppfattat att det kallad för frivårdsinspektör. Går det att arbeta direkt i kriminalvården efter socionom utbildningen på universitetet...

      Anna: : Hej Åsa,när en frivårdsinspektör ska anställas, brukar även annat än akademisk utibldning (t.ex socionomexamen) krävas: Körkort B, för... Läs hela svaret
    • Victoria

      Jobba med ungdomar på kriminalvården, vilken utbildning?

      Hej! Jag vill jobba med barn och ungdomar. Skulle tycka det vore roligt att jobba med ungdomar på kriminalvården men har svårt att hitta utbildningar för detta. Skulle även kunna tänka mig att jobba med utsatta barn/ungdomar. Socionomutbildningen har jag vart inne och kollat på men det är höga...

      SYV-besökare: : Hej Victoria, kika gärna på Kriminalvårdare >>, utbildning ges på arbetsplatsen efter anställningen; jag tror dock att det blir svårt om du ENDAST vill jobba... Läs hela svaret
    • Aurora

      Vill jobba med dömda kvinnor, vilken linje ska jag gå?

      Hejsan! Jag har ett intresse av att jobba med fängelse dömda kvinnor. Eller i fängelse överhuvudtaget. Vilken linje är den bästa för mig för att få flest möjligheter och kunskap?

      Mikael: : Hej, jag rekommenderar ekonomiprogrammet inriktning juridik i första hand; i andra hand - samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap. Det som du vill jobba med kräver både kunskaper i juridik och i psykologi/beteendevetenskap. Med vänlig hälsning, Mikael syv
    • Linda

      Jobba inom kriminalvården?

      Hej! Jag skulle vilja jobba inom kriminalvården som kriminalvårdare/ psykolog på en anstalt, är samhällsvetenskapliga programmet inriktning beteende en bra linje då? Måste man plugga vidare på universitet för att bli det?

      Ludmila: : Hej, Linda! Du undrar om Samhällsvet.programmet med inriktning Beteende är en "bra linje" för dig som planerar att jobba som kriminalvårdare/psykolog på en anstalt. Om du vill jobba som psykolog, måste du söka Psykologutbildning... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga