Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat kombinera studierna med statsvetenskap, då jag är intresserad av båda områderna. Jag är dessutom politiskt intresserad och funderar på att engagera mig, så därför hade jag gärna velat bredda mina kunskaper om det politiska systemet! Min fråga är hur jag ska tänka kring det här. Jag har förstått att man max får lov att plugga 45 hp per termin. Betyder det då att det inte är möjligt för mig att söka ett baskurspaket i statsvetenskap på 30 hp till hösten samtidigt som jag pluggar socionom? Och även om det skulle gå, klarar man av att studera mer än 100%? Hittills har jag inte drunknat i plugg, och jag är studiemotiverad och har bra självdisciplin. Är det en ide att söka ett program på distans så att inte olika moment krockar, eller är det bästa alternativet helt enkelt att bara bestämma sig för antingen eller? Utöver denna kanske luddiga fråga har jag några mer konkreta frågor som handlar om behörighet till kurser: 1. På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs? 2. På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32117 frågor besvarade.
Hur ska man tänka om man är intresserad av flera olika studieområden?
1 Svar
Hej,
du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar över.
Jag ska börja med att svara på om det är rimligt att läsa på mer än 100%. Det finns en anledning till varför antagning.se antar till max 45 hp per termin (vilket motsvarar 150% av studietakt med studieinsats på cirka 60 timmar per vecka) - för att de flesta av oss skulle "fara illa" om de läste mer än 60 timmar per vecka... man måste hinna vila, ha fritid, umgås med vänner mm. Och har man tid över så kan man skaffa sig ett extrajobb eller hobby eller bedriva självstudier. All kunskap man skaffar sig behöver inte komma från en formell utbildning utan man kan bedriva självstudier: läsa böcker, inhämta kunskap på olika sätt förutom att gå i skola och läsa en kurs eller ett program...
Med det sagt, så finns det exempel på att folk klarade läsa mycket mer än endast 100% eller 150%. För det första så kan man läsa på universitetsnivå, och samtidigt läsa någon privat utbildning, läsa på ett studieförbund, folkhögskola, komvux mm. Ingen kollar om du läser på universitetet och samtidigt läser på komvux, t.ex eller köper utbildning på en privat skola. Man ska dock tänka på att hinna och orka. Och även om vi pratar bara om universitetsstudier, så kan du till nästa termin komma in på 45 hp Nya studier (t.ex ett heltidsprogram + en kurs som går på halvtid) och detta samtidigt som du inom ditt nuvarande program har platsgaranti på kurser som ingår. På så sätt kan du, teoretiskt sett, läsa 75 hp nästa termin (vilket motsvarar studieinsats på 100 timmar per vecka och då är frågan: När ska man ha tid att sova?). Teoretiskt sett, är "ingenting omöjligt", men i praktiken är det inte rimligt (i alla fall inte för "normala-vanliga" människor). Det finns några få som har fotografiskt minne och snappar åt sig kunskap otroligt snabbt men det är ett undantag. Är man normalbegåvad och inte en savant/geniet då rekommenderas att läsa på heltid men kanske någon termin ta en halvtidskurs vid sidan av då blir det 150% den terminen... typ så. Men det är du som bestämmer vad du orkar och hur du ska göra.
Du skriver också en fråga: "På vissa kurser står det att man antas på endast högskolepoäng, och att man behöver ha minst 30 godkända hp i samhällsvetenskapligt ämne. Om det är konkurrens vem kommer in då om alla har de hp som krävs?" Och mitt svar blir: om det står att urvalskriterier är endast högskolepoäng, då kommer sökande som har flest antal högskolepoäng in först. Behörighet är 30 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne, men det kommer säkert finnas sökande som har många fler högskolepoäng och de kommer in först, och sedan de som har färre poäng, och de som endast har 30hp kanske inte komma in trots att de är behöriga, för att de med fler hp i bagaget går före.
Du ställer också en annan fråga: "
På antagningsstatistik kan man se att på vissa kurser av de jag varit intresserad av har endast 4 stycken blivit antagna, medan många stått som reserver. Är det möjligt på en kurs att bara fyra personer blir antagna?" Och här har jag en gissning: det är möjligt att de 4 personerna som redovisas att de kom in är de som sökte den kursen som fristående kurs och att den kurs ingår, annars, i ett eller flera program. Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår. Om alla som läser ett program kom in på en kurs som ingår inom programmet och det finns möjlighet att ta ännu några fler, då antas de med högst merit av de sökande som inte läser ett program, utan sökte kursen som fristående kurs. Det är som sagt min gissning. Jobbar inte med antagning till universitetet så du får fråga de som jobbar med antagningen, t.ex antagningsgruppen på det aktuella lärosäte.
***********
Jag har nu gjort ett försök att svara på alla dina frågor, men om jag missade ngt. återkom så ska jag göra försöka bättra mig!
Frågor och svar taggade med 'el och energi' (9 st.)
-
Läsa gymnasiearbetet komvux distans?
Jag studerar på komvux och behöver nu göra gymnasiearbetet. Hermods erbjuder ej gymarbetet för El och Energi, och när man googlar så finns det ingenstans. Vart vänder jag mig för att läsa gymnasiearbetet med min önskade inriktning på...
Hej Joel,du måste ta kontakt med SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Det är genom komvux som du ansöker om att få göra gymnasiearbete. Jag kan inte lova att... Läs hela svaret -
Finns det möjlighet att ta ett sabbatsår på en yrkeshögskola?
Jag undrar om det är möjligt att ta ett sabbatår från en yrkeshögskola. Jag studerar på yrgo automation o mekatronik programmet för att vara exakt. Jag gick el och energi programmet i gymnasiet men gick aldrig klart mina lärlings timmar som...
Har du frågat de utbildningsansvariga på din utb.? -
teknikprogram eller EE?
Hej, jag undrar om jag går teknikprogrammet med inriktning informations och medieteknik om jag kan få jobb efter gymnasiet som t.ex webbutvecklare eller något i den stilen eller måste jag plugga vidare på en yrkesjögskola? För jag funderade på EE dator och kommunikation för där kan jag få jobb...
Hej Dominik,IT/Databranschen utvecklas mycket fort. Det händer väldigt mycket och nya rön och teknikutveckling skapar nya förutsättningar snabbare att man hinner lära sig om hur det ser ut... Helt nya... Läs hela svaret -
Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?
Hej! Jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi och vill läsa vidare. jag går i andra året nu och vet inte vad man kan läsa vidare som. Det ända jag har fått reda på är civilingenjör men jag skulle vilja veta om det finns mer att välja på.
Hej Konan, El- och energi är ett Yrkesprogram, där kurser för grundläggande behörighet till högskola ingår ej som obligatoriska. Men du har rätt att läsa dem,... Läs hela svaret -
Jag går i el och energi, hur får man särskilda behörigheterna?
Jag tänker på att studiera vidare efter gymnasiet på ett högskola. T.ex. om man kollar på KHT's Datateknik program, så ser man att man behöver Matematik 4, Fysik 2 och kemi 1. Men, jag går (eller, ska bärja gå nu på augusti) på Roden i el och energi. Man får inte nån av dem dära behörigheter....
På alla program på gymnasiet har alla elever rätt att läsa mer svenska och engelska för att uppnå Grundläggande behörighet till högskola. Det... Läs hela svaret -
Efter el och energiprogrammet?
Hej jag har funderat på att gå el och energiprogrammet med inriktningen dator - och kommunikationsteknik.. Men frågan är: vad kan jag jobba med efter gymnasiet.. Finns det möjligheter att få jobb utan att ha vidareutbildat sig på högskolan, isf vilka yrken finns det och var i vilka ställen...
Hej Parviz! IT-branschen utveckIas jättesnabbt och vi vet idag ännu inte hur det kommer att se ut om 3 år, när det bIir dags för dig att söka jobb efter gymnasiet. Om du viII "mer garanterat"... Läs hela svaret -
jag vill börja industridesign i högskolan, men kan jag?
just nu går jag klass 1 gymnasiet (el och energi) men skulle vilja lära mig industridesign i högskolan, vilka krav kommer efterfrågas? kan man ha 2 jobb? borde jag satsa på en och låta den andra som backup? vad kommer efterfrågas i framtiden? löner?
Hej, se på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor?fritext=industridesign vilka olika högskoleutbildningar som finns i olika städer. Grundläggande behörighet behövs alltid men sedan är det olika... Läs hela svaret -
Vad kan jag bli efter el och ernergiprogrammet?
Hej, jag är en tjej som just nu går Handel åk 1. Men jag har länge funderat på el och energi dels för jag har en pojkvän som går det och en massa vänner. Jag har funderat att skugga där snart och se om jag först och främst tycker om det. Men min fråga är, vad kan jag bli? Skulle jag börja på...
Hej Vilma, det finns en hel eftergymnasiala utbildningar som man kan söka i fall man får examen från El/energiprogrammet och utan Grundläggande behörighet, kan man söka till Yrkeshögskola, se exempel på... Läs hela svaret -
Krav för att komma in på yrkeshögskolan, optotekniker?
Hejsan! Jag går nu andra året på el och energi-programmet på gymnasiet. Jag är riktikt sugen på att söka vidare på yrkeshögskolan som optotekniker. Men eftersom att inte mitt gymnasieprogram är högskoleförberedande, så är jag lite osäker på vad jag måste ha för betyg i alla ämnen. Alltså, vad...
Hejsan, kollade med en YH-utbildning i Hudiksvall - se länk nedan och där stod det att det krävs följande; Grundläggande behörighet för högskolestudier. Betyg i matematik A och engelska A. Matte A... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga