Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32189 frågor besvarade.
Hur utbildar man sig till detta yrket?
2 Svar
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
Mvh Milla SYV
Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
väg 1
söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.
väg 2
läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.
Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.
Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.
Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.
Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
Bästa hälsningar och lycka till!
Milla SYV
http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
mvh
Milla
Frågor och svar taggade med 'höjning av jämförelsetal' (4 st.)
-
Prövning matematik 2?
Hej, Ponera följande: Slutbetyg utfärdat 2015. I betyget ingår matematik B med kursbetyg VG. Kursen är på 50poäng. Om jag idag skulle göra en prövning i motsvarande kurs dvs 2a/b/c så är den kursen 100p. Hur påverkar detta mitt snitt?...
Hej,VG motsvarar nuvarande betyg "C". för att höja från VG kan man ha B eller A betyg och det blir högre höjning vid betyget A, än B.Höjning på cirka + 0.2 får du om du får... Läs hela svaret -
Prövningar på komvux?
Hej! Jag hade pluggat inför högskoleprovet, men nu i och med att det blivit inställt två gånger i rad har jag börjat att kolla upp info om prövningar. Jag skulle vilja komma in på juristprogrammet, jag har 18,39 i poäng från gymnasiet. Min...
Hejsan,du skriver inte ngt om Meritpoängen/extrapoängen. du har kanske redan godkända betyg i eng 7 och mod.språk 3,4. Meritp. för matte: eftersom juristprogrammet inte kräver matte för... Läs hela svaret -
Kommer jag att hamna på BII om jag läser programmering på komvux?
Hej! jag tog studenten nyss och tänkte läsa programmering 1 och 2 på komvux för att öka mina IT-kunskaper. Jag vill dock inte hamna i BII vid urvalet i vårterminen. hur skulle det funka? och kommer jag att få CSN-bidrag ifall jag valde att läsa dem?...
Hej,eftersom kurser i programmering på gymnasial nivå krävs inte inför ansökan till svenska högskoleutbildningar, kommer inte betyg i de kurser påverka... Läs hela svaret -
Är att göra prövning och skriva kurs samma sak?
Hej, Eftersom att det är mycket svårare att skriva prövning pga corona så undrar jag om det är samma sak som att läsa en kurs på komvux. Höjs mitt snittbetyg på samma sätt eller finns det någon skillnad på den delen?
Hej!Har man flera betyg i samma kurs är det det högre betyget som gäller och detta oavsett hur man fick det högre betyget - genom en prövning eller genom att läsa kursen en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga