Johanna
    Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp fysik? Isåfall, hur mycket fysik då? Tack på förhand!

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
    På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
    Mvh Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Hej igen!
    Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
    väg 1
    söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.

    väg 2
    läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
    KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.

    Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
    Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.

    Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
    olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.

    Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
    Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.

    Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
    Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
    antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
    eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    Milla SYV


    Här är länken
    http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
    PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
    mvh
    Milla
    • : Tack för svaret! Jag tänkte läsa fysiken efter jag avslutat ämnesutbildningen i kemi/biologi, då jag ändå behövervänta på att få min lärarlegitimation.
    • Milla : Du blir inte behörig i de ämnena som du kompletterar med efter det att du läste pedagogik. Jag kan skriva en lång komplicerad förklaring till dig om du orkar läsa den.
    • : Okej men hur blir jag då behörig i naturkunskap?
    • Milla : Jag skriver ett utökat svar till dig nu. Se ovan - inom kort. :)
    • : Tack för det långa svaret, men man kan då alltså inte göra KPU efter man redan läst två ämnen på lärarprogrammet? Det går inte bara att läsa till fysik och lägga in det i sin behörighet? Tack så mycket iallafall :)
    • Milla : http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen UTAN "PUNKT" PÅ SLUTET - DÅ FUNKAR DET FINT.
    • Milla : KPU är det Olika för olika ämnen. Det är olika metoder i undervisningen för matte, för idrott och för slöjd ... KPU är ämnesspecifik utbildning. Man lär sig inte bara "lära ut" utan olika, beroende på vad det är man ska lära ut. Läser man fler högskolepoäng efter KPU, så är det utanför lärarexamen. Så har i alla fall vi förstått reglerna. Lärarutbildning har blivit efter den senaste reformen så pass komplicerad att även vägledare som jobbar just med det, är inte helt överens i olika frågor. Förändringar kan också inträffa under tiden du söker och läser till lärare. Det är inte helt säkert att reglerna är desamma när det blir dags för dig att ta lärarexamen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'LSS' (3 st.)

    • Elin

      Vad bör jag plugga?

      Hallå! Jag vill gärna plugga någonting men är inte riktigt säker på vad. Jag vet att jag vill jobba med människor på olika sätt, jobbar just nu på ett LSS boende för vuxna med hade även kunnat tänka mig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent. Vet att...

      Mikael: : Hej Elin, du skriver att du kan tänka dig att jobba på HVB hem, boende för ensamkommande, fritids eller elevassistent och det är ganska brett. Elevassistent är mer konkret - yrke som många har med diverse... Läs hela svaret
    • Elin

      Passar personalvetare mig?

      Hej! Jobbar just nu på ett serviceboende inom LSS men skulle i framtiden vilja plugga vidare. Vet att man inte behöver högskoleutbildning för LSS men vill plugga vidare i framtiden. Därför undrar jag om personalvetarprogrammet med antingen inriktning psykologi eller sociologi skulle vara...

      Anna: : hej Elin, om du kan hitta en person som idag arbetar med det som du i framtiden vill arbeta med och fråga den personen vad hen har för utibldning, kan du på så sätt få fram vilken utbildning du skulle kunna gå.
    • Pia

      Hur kan jag studera specialpedagogik?

      Hur eller vad behöver jag komplettera för att kunna studera specialpedagogik på distans? Jag har ej lärarbehörighet utan har undersköterska/mental gymnasieutbildning. Samt yrkeserfarenhet sedan -94 inom omsorgen, LSS Har Svenska A och B, samt Matte A från kompletterande vuxenutbildning. 100...

      Julia: : Hej Pia! Det är arbetsgivaren som bestämmer vilken utbildning som är lämplig för Metodhandledare inom LSS. Vår erfarenhet är att det är för det mesta personer med... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga