Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31962 frågor besvarade.
Hur utbildar man sig till detta yrket?
2 Svar
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
Mvh Milla SYV
Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
väg 1
söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.
väg 2
läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.
Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.
Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.
Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.
Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
Bästa hälsningar och lycka till!
Milla SYV
http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
mvh
Milla
Frågor och svar taggade med 'spets i matte på gymnasiet' (3 st.)
-
Hur betygsgrupper till högskolan påverkas av en prövning?
Hej, Jag jobbar som SYV på grundskolan och har en elev som gjorde en prövning i Matematik 1C. Vi undrar om det kommer att räknas som ett kompletterande betyg för gymnasieutbildningen eller inte? Kommer eleven därför att ingå i betygsgrupp II...
Hej,experter avråder från att grundskoleelever skulle göra prövningar eller på ngt annat sätt försöker få betygen i de kurser som ingår i... Läs hela svaret -
Hur gör man en prövning i matematik före gymnasiet?
Hej, Om en grundskolelev har redan pluggat matematik 1c under årskurs 9 finns det möjlighet att göra en prövning för att spara tid och försätta direkt med matematik 2c på gymnasiet? i så fall vart, hur och när kan det göras? Tack i...
Hej,målet med att ha betyget i matte 1c innan eleven börjar på gymnasiet, förstår jag utifrån din fråga, att hen ska kunna "försätta direkt med... Läs hela svaret -
Kan man tenta av matte 1 & 2 i högstadiet och hur blir det i gymnasie?
Hej! Jag går i sjuan och har väldigt lätt för matte. Jag är klar med niornas matte och har läser i den avancerade gruppen bland niorna i år. Jag har väldigt lätt för att lära mig och lär mig oftast saker första gången....
Hej Isabel, I listan nedan hittar du Sveriges gymnasiala spetsutbildningar inom matematik/naturvetenskap. Spetsutbildningarna är Riksrekryterande, dvs elever från hela... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga