Jag har inte kunnat sova. Det där med att studera ekonomi efter teknik var bara ett sätt att få mig att bestämma mig om jag ska gå natur istället. Jag vet inte vad jag vill bli och är så sjukt rädd. Det har gått över en månad och jag har bestämt mig för att gå i natur. Jag vill gå med en av mina två enda kompisar som går i natur i Rudebecks, den skolan som hade högsta antagningspoäng (i Göteborg). Jag är nästan helt säker på att det är fullt och jag vet inte vad jag ska göra. Jag gick ut skolan med 302,5 poäng. Jag har det inte bra med gemenskapen och mår så sjukt dåligt över det. Samtidigt vet jag att jag inte kommer plugga på ett bra sätt och bli framgångsrik om gemenskapen inte är bra i klassen. Jag vill inte må dåligt av att gå i gymnasiet. Jag mådde dåligt hela högstadiet och jag vet att om jag inte gjorde det hade jag haft bättre betyg.
Det är säkert många som köar till att gå i Rudebecks och jag har en känsla av att det kommer bli omöjligt för mig att komma i. Jag har tänkt att prata med en studievägledare i en vägledningscentrum eftersom skolan inte svarar på mina mejl om en studievägledare samt en kurator. Jag vill bara gå i Rudebecks. Jag vill inte gå någon annanstans för jag är rädd att gemenskapen är värre där. Jag har övervägt om det går att betala för att komma in eftersom jag inte förstår varför det inte kan finnas plats. Besökte skolan och bänkarna var visserligen alla upptagna, men jag är så desperat att jag skulle kunna köpa mig en egen bänk, köpa egna skolböcker. Har en sådan ångest. I min skola så studerar man mer än vad man behöver i gymnasiet. Vi studerar 3400 poäng istället för 2500, och trots hur ambitiös jag än är känner jag mig väldigt rädd att det kommer vara för mycket. Vi har två mentorer varav en av de är helt ny och samtidigt är vår mattelärare och fysiklärare. Det viktigaste ämnena egentligen och han är jättedålig på att lära ut. Han vill inte hjälpa mig, svara på mina frågor. Han ska vara min mentor. Jag frågade om en kurator och så sa han att man ska vända sig till sina mentorer men jag vill inte prata med mina mentorer för de är inte professionella... alls.
Jag skickade ett mejl till Rudebecks rektorer i torsdags och jag glömde skriva in de poäng jag gick ut med från skolan. Det känns konstigt att skriva ett nytt mejl, ett bättre mejl. Åh gud. Ibland vill jag bara dö.
Det kanske är pms:en, jag vet inte. Vi har 5 veckors praktik just nu och nästa måndag är början på tredje veckan. Första veckan gick bra och jag hade ingen ångest alls men den här veckan började jag plötsligt få ångestattacker och jag tycker allt känns fel. Första veckan i gymnasiet hade jag också en jättehemsk ångest, grät och ville byta skola. Hade ingen aning om jag hade valt rätt. Det var ungefär för en månad sen. Därefter gick det relativt bra och hade inte så mycket negativa tankar om skolan.
Skolan lovar att ge en bredd utbildning men när man tittar på poängplanen så känns det som att de tvingar en att bli en civilingenjör. De sa själv att efter programmet är man en gymnasieingenjör. Därför vill jag gå i natur. Jag vill ha ett fritt val. Bestämma sen vad jag vill bli. Och jag vill inte gå i vilken skola som helst, jag vill gå i Sigrid Rudebecks Gymnasium. Skolan är mysig, hemtrevlig och gemenskapen verkar väldigt bra. Min kompis går där. Jag skulle må så mycket bättre att veta att jag kan gråta ut hos henne när som helst och hon skulle aldrig döma mig för det. Jag skulle inte ens gråta då. Jag skulle må bra. Naturvetenskapen i Rudebecks är en bra utbildning. Jag har sett poängplanen och att man kan välja estetiska kurser i individuella val är perfekt. Estetare är den bästa typen av personer.
Ursäkta min upprördhet och all grammatikfel. Hoppas det är begripligt. Jag behöver verkligen hjälp och en annan åsikt.
Det är säkert många som köar till att gå i Rudebecks och jag har en känsla av att det kommer bli omöjligt för mig att komma i. Jag har tänkt att prata med en studievägledare i en vägledningscentrum eftersom skolan inte svarar på mina mejl om en studievägledare samt en kurator. Jag vill bara gå i Rudebecks. Jag vill inte gå någon annanstans för jag är rädd att gemenskapen är värre där. Jag har övervägt om det går att betala för att komma in eftersom jag inte förstår varför det inte kan finnas plats. Besökte skolan och bänkarna var visserligen alla upptagna, men jag är så desperat att jag skulle kunna köpa mig en egen bänk, köpa egna skolböcker. Har en sådan ångest. I min skola så studerar man mer än vad man behöver i gymnasiet. Vi studerar 3400 poäng istället för 2500, och trots hur ambitiös jag än är känner jag mig väldigt rädd att det kommer vara för mycket. Vi har två mentorer varav en av de är helt ny och samtidigt är vår mattelärare och fysiklärare. Det viktigaste ämnena egentligen och han är jättedålig på att lära ut. Han vill inte hjälpa mig, svara på mina frågor. Han ska vara min mentor. Jag frågade om en kurator och så sa han att man ska vända sig till sina mentorer men jag vill inte prata med mina mentorer för de är inte professionella... alls.
Jag skickade ett mejl till Rudebecks rektorer i torsdags och jag glömde skriva in de poäng jag gick ut med från skolan. Det känns konstigt att skriva ett nytt mejl, ett bättre mejl. Åh gud. Ibland vill jag bara dö.
Det kanske är pms:en, jag vet inte. Vi har 5 veckors praktik just nu och nästa måndag är början på tredje veckan. Första veckan gick bra och jag hade ingen ångest alls men den här veckan började jag plötsligt få ångestattacker och jag tycker allt känns fel. Första veckan i gymnasiet hade jag också en jättehemsk ångest, grät och ville byta skola. Hade ingen aning om jag hade valt rätt. Det var ungefär för en månad sen. Därefter gick det relativt bra och hade inte så mycket negativa tankar om skolan.
Skolan lovar att ge en bredd utbildning men när man tittar på poängplanen så känns det som att de tvingar en att bli en civilingenjör. De sa själv att efter programmet är man en gymnasieingenjör. Därför vill jag gå i natur. Jag vill ha ett fritt val. Bestämma sen vad jag vill bli. Och jag vill inte gå i vilken skola som helst, jag vill gå i Sigrid Rudebecks Gymnasium. Skolan är mysig, hemtrevlig och gemenskapen verkar väldigt bra. Min kompis går där. Jag skulle må så mycket bättre att veta att jag kan gråta ut hos henne när som helst och hon skulle aldrig döma mig för det. Jag skulle inte ens gråta då. Jag skulle må bra. Naturvetenskapen i Rudebecks är en bra utbildning. Jag har sett poängplanen och att man kan välja estetiska kurser i individuella val är perfekt. Estetare är den bästa typen av personer.
Ursäkta min upprördhet och all grammatikfel. Hoppas det är begripligt. Jag behöver verkligen hjälp och en annan åsikt.
