Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ något annat men alltså saker som man pluggar på de yrkesförberedande programmet hotell och turism, vill dock inte ta det på gymnasiet och undrar hur svårt där är att får jobb inom dessa yrken utan att plugga det på gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31983 frågor besvarade.
Jobba efter gymnasiet?
1 Svar
Hej A,
yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning. Läs om yrket reseledare på framtid.se/yrke/reseledare där i avsnittet utbildning står om hur man brukar få utbildning till det yrket. Det är, om man vill jobba som reseledare, mycket fördelaktigt att ha körkort och kunna flera språk. Ännu en sak som utgör en mycket stor fördel är att i fall man kan hjärt- och lungräddning och kan ge akut hjälp vid olycka, t.ex stoppa blödning (och därför är det mycket bra att ha läst någon sort av vårdutbildning, t.ex vårdkurserna som ingår i VO).
Att hen som söker jobb vet mycket inom vård och kan bistå med hjälp vid akut sjukdom eller olyckshändelse, uppskattas av de flesta arbetsgivare, oavsett vilket yrke man söker jobb inom.
Att ha körkort (i första hand för personbil, klass B) är också en stor fördel i de flesta yrken. Just för reseledare är det bra att kunna köra inte endast personbil men även buss, alltså skaffa sig körkort klass D. Även om det inte ingår i de primära arbetsuppgifterna, så kan en situation uppstå att bussförare ej går att få tag på men bussen med en grupp resenärer måste iväg... och då är det perfekt om reseledaren kan bli bussförare (i alla fall tillfälligt).
På samma sätt kan man tänka kring yrket servitör - det är bra att kunna så mycket som möjligt inom det område som man jobbar inom (en servitör bör därför helst ha utbildning från RL, tycker de flesta arbetsgivare).
Vad gäller receptionist så är det väldigt olika vad arbetsgivare vill att man ska kunna. Konkurrensen om anställning som receptionist kan bli mycket tuff med många sökande till en plats.
Att på förhand ge svar om vem som får jobbet inom ett icke-reglerat yrke där folk med diverse olika utbildningar och erfarenheter söker, är omöjligt. Olika arbetsgivare kan tänka olika.
En stor fördel i att ha gått på ett yrkesprogram är att man under minst 15 veckor genomgår ApL, arbetsplatsförlagt lärande (en sort praktik). Att ha 15veckors-arbetslivserfarenhet eller inte ha någon alls kan många ggr utgöra skillnad på att få jobb och inte få jobb.
Fundera över följande: på FT/transport kan man få olika typer av körkort (mer eller mindre gratis, vilket annars är rätt dyrt). Att ha körkort är en stor fördel i nästan alla yrken. Exempelvis om du söker jobb som servitör eller receptionist och har körkort, så vet arbetsgivarna att du kan vid behov köra bil och hämta en leverans. Även i yrken där man i princip aldrig kör bil ses körkort ofta som ett plus (bland annat för att det är en sort "kvalitetsstämpel" på att man är duktig och skötsam).
*************
Läs också gärna blogginlägg på framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram!
Eftersom du skriver om att du direkt efter gymnasiet vill börja jobba, vill jag starkt rekommendera att du överväger att i första hand söka till ett av yrkesprogrammen.
Vi känner tyvärr många fall när eleverna efter högskoleförberedande program har svårt att få jobb. Ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet och utan specifika yrkeskunskaper kommer sist i kön vad gäller få en anställning. Däremot de ungdomar som skaffar sig (tidigt i livet) yrkeskunskaperna och arbetslivserfarenhet har betydligt lättare att få jobb.
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga