Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ något annat men alltså saker som man pluggar på de yrkesförberedande programmet hotell och turism, vill dock inte ta det på gymnasiet och undrar hur svårt där är att får jobb inom dessa yrken utan att plugga det på gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32092 frågor besvarade.
Jobba efter gymnasiet?
1 Svar
Hej A,
yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning. Läs om yrket reseledare på framtid.se/yrke/reseledare där i avsnittet utbildning står om hur man brukar få utbildning till det yrket. Det är, om man vill jobba som reseledare, mycket fördelaktigt att ha körkort och kunna flera språk. Ännu en sak som utgör en mycket stor fördel är att i fall man kan hjärt- och lungräddning och kan ge akut hjälp vid olycka, t.ex stoppa blödning (och därför är det mycket bra att ha läst någon sort av vårdutbildning, t.ex vårdkurserna som ingår i VO).
Att hen som söker jobb vet mycket inom vård och kan bistå med hjälp vid akut sjukdom eller olyckshändelse, uppskattas av de flesta arbetsgivare, oavsett vilket yrke man söker jobb inom.
Att ha körkort (i första hand för personbil, klass B) är också en stor fördel i de flesta yrken. Just för reseledare är det bra att kunna köra inte endast personbil men även buss, alltså skaffa sig körkort klass D. Även om det inte ingår i de primära arbetsuppgifterna, så kan en situation uppstå att bussförare ej går att få tag på men bussen med en grupp resenärer måste iväg... och då är det perfekt om reseledaren kan bli bussförare (i alla fall tillfälligt).
På samma sätt kan man tänka kring yrket servitör - det är bra att kunna så mycket som möjligt inom det område som man jobbar inom (en servitör bör därför helst ha utbildning från RL, tycker de flesta arbetsgivare).
Vad gäller receptionist så är det väldigt olika vad arbetsgivare vill att man ska kunna. Konkurrensen om anställning som receptionist kan bli mycket tuff med många sökande till en plats.
Att på förhand ge svar om vem som får jobbet inom ett icke-reglerat yrke där folk med diverse olika utbildningar och erfarenheter söker, är omöjligt. Olika arbetsgivare kan tänka olika.
En stor fördel i att ha gått på ett yrkesprogram är att man under minst 15 veckor genomgår ApL, arbetsplatsförlagt lärande (en sort praktik). Att ha 15veckors-arbetslivserfarenhet eller inte ha någon alls kan många ggr utgöra skillnad på att få jobb och inte få jobb.
Fundera över följande: på FT/transport kan man få olika typer av körkort (mer eller mindre gratis, vilket annars är rätt dyrt). Att ha körkort är en stor fördel i nästan alla yrken. Exempelvis om du söker jobb som servitör eller receptionist och har körkort, så vet arbetsgivarna att du kan vid behov köra bil och hämta en leverans. Även i yrken där man i princip aldrig kör bil ses körkort ofta som ett plus (bland annat för att det är en sort "kvalitetsstämpel" på att man är duktig och skötsam).
*************
Läs också gärna blogginlägg på framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram!
Eftersom du skriver om att du direkt efter gymnasiet vill börja jobba, vill jag starkt rekommendera att du överväger att i första hand söka till ett av yrkesprogrammen.
Vi känner tyvärr många fall när eleverna efter högskoleförberedande program har svårt att få jobb. Ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet och utan specifika yrkeskunskaper kommer sist i kön vad gäller få en anställning. Däremot de ungdomar som skaffar sig (tidigt i livet) yrkeskunskaperna och arbetslivserfarenhet har betydligt lättare att få jobb.
Frågor och svar taggade med 'idrottsspecialisering' (3 st.)
-
Kan man välja vissa kurser som ska räknas som utökade kurser?
Hej! Jag går på ett idrottsgymnasium där jag läser tränings- och tävlingslära 1, 2 & 3 samt idrottsspecialisering 1, 2 och 3. Jag kommer att ha läst 2800 poäng när jag tar studenten. Då jag har blivit allt mindre idrottsintresserad tror jag att mitt betyg kommer att försämras och kommer att...
Hej Amanda!eftersom du läser 2800 poäng, kommer 300poäng bli i ditt examensbevis markerade med "U"= utökad kurs och om de U-markerade kurser inte krävs... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan idrott och idrottsspecialisering i gymnasiet?
Hej! Jag ska börja ettan snart och har valt ekonomi med idrottsspecialisering-fotboll. Jag gillar inte idrott så särskilt mycket så valde fotboll av nån anledning att det skulle vara lite roligare än vanlig idrott. Min fråga är vad är...
Hej Samira, kursen Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs på alla svenska (nationella) gymnasieprogram, inklusive ekonomiprogrammet. Jag är därför ganska... Läs hela svaret -
Förbättra mitt snitt genom att flytta eller ta bort kurser?
Hej! Jag läser ekonomiprogrammet med en idrottsspecialisering och därför läser jag 3100p (en del poäng mer än vad du behöver). Jag har räknat ut att jag kommer att få ett snitt på ca 16.34 utan meritpoäng och 18.84 med meritpoäng. Finns det på något sätt möjlighet för mig att förbättra mitt...
Se i programplanen Här>> hur strukturen på ekonomiprogrammet måste se ut. du kan tyvärr inte på egen hand bestämma hur ditt examensbevis kommer att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga