Marina 28 år
    Hej, jag skrev en fråga igår kväll och ser nu att jag fick svar, ser jag nu. Tack för en snabb respons! Therese svarade att jag bör göra lite tester för att komma fram till vad jag vill satsa på. Det är en del av problematiken. Den andra och större delen är att jag inte litar på att det ordnar sig, inte har någon framtidstro och hur skall jag då satsa på något, anstränga mig om jag inte ser mening med någonting: jag ser folk omkring mig som har tur (rika och engagerade föräldrar som har råd att betala för ungarnas fina utbildningar och körkort och resor till andra länder) och så ser jag kompisar som sliter som djur för att få mat på bordet och när man slår på TVn så blir man mörkrädd på en gång, det är bara krig och elände på nyheterna, det är mord och "gapet mellan mäns och kvinnors löner" som bara blir större, sa de nyss... "Sluta gapa så mycket"- vill jag säga till männen i så fall!. Jag ser en orättvis värld och känner mig liten och försvarslös i den. Spelar det nån roll om man kämpar, då det ändå finns andra som från början har mycket bättre position (genom hjälp från sina rika och engagerade föräldrar till exempel) och kommer att "gå om mig" tusen gånger om, oavsett vad jag gör? De tankarna försvinner nog inte även om jag gör massor med intressetester. Tack för förslaget men den löser inte mitt största problem... Suck!!! från en vilsen och ledsen Marina

    1 Svar

    Julia SYV SYV på FrågaSYV
    Hej Marina!

    Jag förstår att det kan kännas hopplöst när det finns så många alternativ och ingenting känns riktigt självklart för dig. Det är som du säkert förstår svårt för oss att ge dig ett konkret svar på vad du ska göra med resten av ditt liv när du själv inte har en aning, men jag tycker verkligen inte att du ska må dåligt över det. Livet är orättvist, och det enda som är riktigt säkert är att det alltid kommer finnas människor i världen som på grund av olika omständigheter har det svårt, och andra som har bättre förutsättningar, och således också har fler möjligheter. Det finns ingen ensam individ som kan göra något åt det. Det bästa tipset jag kan ge dig är därför att försöka göra det bästa du kan utifrån din situation.

    Du skriver att du har ett jobb på deltid idag, vilket ju är jättebra, men också att det inte är något du vill göra hela livet, vilket är förståeligt. Mitt bästa tips utifrån den situationen är att se det som en möjlighet att kunna utforska vad du är intresserad av och vill göra, genom att behålla jobbet tillsvidare, och samtidigt, på tiden du har utöver jobbet, fundera på om det finns någonting som intresserar dig ens lite, och i så fall kanske läsa en introduktionkurs i det på halvtid, distans eller liknande.

    Funderingarna du har om livets orättvisor är intressanta och viktiga, och kanske också något du kan utveckla och vända till något positivt, då du med dina insikter kanske kan hjälpa andra människor i din situation. Exempel på jobb inom det fältet skulle kunna vara jurist, socionom, kurator, eller kanske till och med studie- och yrkesvägledare. Eftersom många av dessa yrken innebär långa utbildningar och du inte riktigt vet vad som passar dig kan du kanske titta på att läsa enstaka kurser inom något eller flera av dessa ämnen, och se om du blir inspirerad av, och får mer intresse för något av det. Exempel på kurser inom olika ämnen där man jobbar med människor, kan vara t.ex. juridisk introduktionskurs, en kurs i sociologi, i mänskliga rättigheter, IMER (internationell migration & etniska relationer) eller kriminologi. Här http://jamforutbildning.studera.nu finner man alla utbildningar som finns på högskolenivå i Sverige idag, både kurser och program.

    Det är inte alls ovanligt eller konstigt att vara nervös inför stora beslut i livet, som att t.ex. påbörja en lång utbildning, men jag tror det är viktigt att ändå våga ta ett beslut och testa sig fram. Du kan se det lite som att "resan är målet" - oavsett vad för yrke du utbildar dig till i slutändan kommer du att ha lärt dig mycket på vägen.

    Våga upptäcka dina drömmar! Att chansa och försöka är alltid bättre än att inte göra någonting.

    Hoppas att mitt svar hjälper dig lite i alla fall! Återkom gärna om du har fler frågor.
    Julia
    • Marina Tack så mycket. Det var ett mycket bättre svar jag fick nu. Jag skall fundera lite mera på detta men redan nu känner jag att det kanske ändå finns hopp om livet... lite i alla fall. Verkligen - tack!

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga