Alexander

    Hej jag går just nu i årskurs 9 och funderar på gymnasiet. Jag är väldigt säker på att jag ska gå industriell ekonomi (Civilingenjör) på hölgskolan och då behöver man ha läst Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1. Då passar Natur- och teknikprogrammet, men jag vill ändå gå Ekonomi, Ekonomi (finansiering) eftersom alla mina kompisar ska göra det och jag tycker själv det är väldigt roligt med ekonomi. Problemet är att jag inte läser Fysik 2 eller Kemi 1 då och har inte behörigheten att gå Industriell Ekonomi. Då undrar jag om det är möjligt att läsa Kemi 1 och Fysik 2 efter gymnasiet så att jag har behörighet.

    • :

      Hej Alexander!

      Du har rätt till att göra prövningar i kurser som matematik 4, kemi 1 och fysik 2 i behörighetsgivande syfte. Dock är det mer praktiskt för dig att gå ett program som erbjuder de naturvetenskapliga kurserna du behöver för att uppnå behörighet. Detta för att om du har behörighet från gymnasiet så hamnar du i en urvalsgrupp som heter BI. Där är det oftast lägre antagningspoäng till utbildningar. Om du kompletterar betyg i efterhand hamnar du i urvalsgrupp BII. Där är det ofta högre i merit för att komma in. Sen så råder jag dig att tänka en gång till om du faktiskt kan tänka dig att gå ekonomi för att du tycker om det, eller att kompisarna påverkar mer?

      Med vänlig hälsning,
      Brendan (ej SYV)

    • Anna : Tack Brendan för din kommentar och tips!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej!
    på komvux efter gymnasiet (eller på en folkhögskola eller på ett tekniskt basår på högskolenivå) finns ofta möjlighet att läsa fysik1a och 2, kemi 2 och matematik 4. Det är kurser á sammanlagt 450 gymnasiala poäng som på heltid läses på 22,5 veckor.
    Du kan också försöka även under gymnasiet läsa t.ex matematik 4 (och kanske också kemi 1) som valbara kurser. Matematik 4 är det ganska vanligt att ekonomi-gymnasieelever läser (som valbar kurs).  I Programplanen för EK kan du se att matematik 4 får läsas som programfördjupning.

    Frågor och svar taggade med '#gymasietid #litestress #universitetet #meritvärde #jämföresletal' (3 st.)

    • Ingrid

      Hur räknar man sitt meritvärde?

      Hej! Jag undrar hur räknar man sitt meritvärde dessutom hur skiljer det sig med "jämförelsetal?" Har läst lite olika på nätet då ibland nämner källorna "meritvärde" som "snittbetyg" medan vissa källor beskriver "jämförelsetal" som "snittbetyg". Är de typ samma eller vad har de för skillnad?...

      Anna: : Hej Ingrid!Jämförelsetal + Meritpoäng = MeritvärdeDet är med Meritvärdet som man konkurrerar om utbildningsplats på svenska högskolor & universitet. Har man inga meritpoäng... Läs hela svaret
    • Madelene

      Hur, vart och när får en sitt meritvärde?

      Hej! Jag har precis tagit min studentexamen och kan se mitt jämförelsetal på SchoolSoft, som min skola använder sig av. Jag kan dock inte se mitt meritvärde än, när och vart kan jag se det? Eller är det något som en själv ska räkna ut?

      Milla : : Hej Madelene!Meritvärde kan bli Olika - om du söker till högskoleutbildningar med olika behörighetskrav på särskild behörighet. Det finns också några få... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur fungerar det?

      Så hur fungerar det här med jämförelsetal och meritvärde på gymnasiet? Jag vet att ifall man då får A på alla kurser kan man högst få 20 i jämförelsetal. Är det så att ifall man te.x läser en extrakurs som ger 100 poäng och får godkänt eller mer så får man ett till poäng? Vilket blir 21...

      Julia: : Hej Anna, läs gärna på gymnasieguiden.se/informeras/merit där det förklaras kring meritpoäng för dig som har examensbevis eller läser mot Examensbevis. Betyg i GA, gymnasiearbete räknas inte... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga