Tilda
    Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.

    Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.

    Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet

    Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Tilda,

    det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.

    Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet... 

    Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.

    Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.

    Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga:
    - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt;
    -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig. 

    De två olika saker går inte riktigt ihop. :( 

    Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.

    Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att 

    1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill

    2. ansöka om lärarlegitimation

    3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.

    Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.

    Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.

    I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(

    Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga