Elsa
    Jag har precis flyttat tillbaka till Sverige från Australien och börjat tvåan på gymnasiet i Ib. Efter gymnasiet hoppas jag komma in på läkarlinjen, men då krävs merit poäng och tre vetenskaper, något som inte riktigt funkar med ib. Jag har två vetenskaper (kemi och biologi) just nu(in programmet tillåter inte tre), men jag gjorde fysik i Australien. Jag försökte jämföra curriculum från Australien med fysik 2 och de verkade lika (https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DFYS%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 vs. https://www.australiancurriculum.edu.au/senior-secondary-curriculum/science/physics/?unit=Unit+1&unit=Unit+2&unit=Unit+3&unit=Unit+4). Finns det nått sätt att räkna det, eller alternativt göra något test för att tenta av fysiken. Jag undrar också om spanskan. Jag har gjort ungefär 210 timmar av spanska under 10 och halva 11 i Australien (motsvarar 1:an och 2:an på gymnasiet), en termin av det var spanska hl (high level), finns det något sätt att räkna det. Om inte finns det något sätt att göra spanska under gymnasie tiden i svenska skolsystemet istället för IB (då IB inte låter en göra 3 språk och jag redan för svenska och engelska).
    Jag går på en vanlig svensk gymnasie skola men i IB programmet.
    (Ledsen om min fråga är lite rörig)
    Tack!
    • Lea kh : Hej Elsa, jag ville bara tipsa dig om att byta till ett vanligt svenskt gymnasieprogram redan nu om du vill göra det lättare för dig själv (MYCKET LÄTTARE FAKTISKT). Gick själv ib och hade kompisar som också satsade på läkarlinjen men betygssystemet här i Sverige (antagning.se) gör det så svårt (nästan omöjligt) för någon som har gått ib att komma in på just läkarprogrammet (man måste alltså få ett 40+ betyg i ib, vilket är inte så lätt att få från ib, och även då så kommer du ändå vara på reserv när du ansöker till högskolan (mena om du inte alltså har fått 45 poäng lol) ) och sen såg jag att syv här skrev att du får alltid komplettera på komvux efter ib, vilket tyvärr inte riktigt stämmer för om man har pluggat klart ett gymnasieprogram och fått gymnasieexamen från sin skola, så går det inte att få ett nytt (svenskt då) gymnasieexamen (vet nt om jag förvirrar dig) men igen på vanliga svenska linjen är det mycket lättare att få bra betyg båda för att matriserna är lättare än på ib och för att lärarna är ”snällare” och dessutom behöver du inte stressa om CAS och alla IAs etc.....förlåt om jag låter lite negativ men vill bara att folk ska känna till detta för många syv vet inte tillräckligt mycket om just IB och hur antagning.se hanterar det, jag har sett hur mina kompisar varit tvungna att ändra sig eller åka utomlands för att plugga som läkare! Men igen, det är ditt val! Hoppas allt går bra sen

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elsa,

    det bästa rådet vi på FRåGA SYV kan ge är att du bokar tid med studie- och yrkesvägledare på din gymnasieskola som jobbar på IB-programmet; det måste ni på skolan ha. Om du inte vet vem den SYV-en är se info på skolans hemsida eller fråga rektorn; hen måste veta.
    SYV som jobbar på IB-programmet brukar få den typen av frågor som du ställer och kan förmodligen ge svar direkt; annars får hen undersöka saken och återkomma till dig.
    Din fråga är så pass ovanlig och "speciell" för oss, allmänna studievägledare som inte specifikt jobbar med just IB-programmet, att vi inte kan ge svar. Vi måste i så fall fråga SYV-en på din skola som jobbar med IB och återberätta hans/nennes svar till dig - vilket kommer ta längre tid + riskerar att bli fel på ngt sätt, så det är bättre du tar det direkt med SYV-en på din skola som jobbar på IB-programmet. Om du svarar vilken skola du går på, kan vi ta reda på kontaktuppgifter till den syv-en som på din skola jobbar med IB-programmet och ge dem till dig här i tråden på forumet.
    *****
    Saken är den att utbildning på olika IB-skolor kan skilja sig åt, i alla fall något. Det är därför viktigt vilken skola du går på för att veta vilka möjligheter som finns för dig på just den skolan.

    Allmänt gäller:
    om du på din IB-utbildning inte blir behörig till läkarprogrammet eller om du får betygen som är lägre än de som kan ge plats på läkarprogrammet, så kan du efter gymnasiet söka till folkhögskolorna eller till basåren på högskolenivå. För särskild behörighet kan man också komplettera på komvux (i den kommunen där man är folkbokförd).
     

    Frågor och svar taggade med 'historia lärare' (3 st.)

    • Kevin

      Ämneslärare inriktad mot engelska och HKK?

      Hej!

       

      Jag har ett par funderingar kring ämneslärare, jag är intresserad av att läsa till engelska som mitt första ämne men inriktad till gymnasieskolor/komvux men har funderar vilket andra ämne jag vill läsa...

      Milla : : Hej, frågor om lärarutbildningar besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna. Det jag som är allmän SYV vet om yrket HKK-lärare går att... Läs hela svaret
    • Lovisa

      Vilka ämnen är mest eftertraktade?

      Hej! jag tänker läsa till gymnasielärare nu till hösten och går just nu & funderar på vilka ämnen jag ska välja. Jag funderar på svenska & engelska då jag gillar språk, men hade även varit kul med historia eller något annat SO-ämne. Hur ser det ut med efterfrågan på olika ämnen & olika...

      Peter: : Hej Lovisa!viktiga frågor men svårt att svara på. :) När en lärare slutar, vill rektor ersätta honom/henne med en annan lärare som är behörig i samma ämneskombinationen,... Läs hela svaret
    • Duck

      Vilken urvalsgrupp hamnar jag i?

      Hej! Jag gick ut naturvetenskapsprogrammet (inriktning natur) med F i Fysik 2. För att bli behörig pluggade jag hos komvux och fick ett godkänt betyg i Fysik 2. Kommer jag hamna i urvalsgruppen BI eller BII när jag söker till ett högskola?

      Anna: : Hej, du kommer prövas i BII, kompletteringsgruppen; detta pga du utan komplettering med godkänt betyg i fysik2 inte var behörig.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga