Hej, jag har funderat lite på biblioteks- och informationsvetenskap och sett att dessa utbildningar både finns som kandidatutbildningar (såsom Umeå, Linné, Södertörn) och som masterutbildningar (ABM i Uppsala, Lund, Borås). Jag undrar vad som är skillnaden mellan att läsa utbildningen som kandidat kontra master, förutom det självklara med behörighetskriterierna och utbildningsnivån. Är innehållet likartat tros att det är på olika nivåer? Är de ena riktade till vissa typer av bibliotekarier? Ger en master mer lön/lättare att få bibliotikariejobb, ifall kandidaten man har innan är relevant? Eller finns det fördelar med att ha en kandidat i ämnet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Kandidat eller master i biblioteks- och informationsvetenskap?
1 Svar
Hej Julia,
magister- och masterprogram ligger på avancerad nivå. Behörighet inför de är att man har tagit kandidatexamen eller yrkesexamen á 180 högskolepoäng; alltså man måste ha läst på högskolenivå i minst 3 år på heltid för att bli behörig. Se t.ex hb.se/utbildning/program-och-kurser/program/masterprogram-i-biblioteks--och-informationsvetenskap, där står det att man ska ha kandidatexamen för att bli behörig.
Vilka utbildningar på avancerad nivå som ska bli sökbara om 3 år kan ingen idag ge ngt svar på. Utbildningsutbud förändras. Du kan givetvis tänka så att du efter kandidatexamen eller en annan utbildning på 3 år på högskolenivå t.ex om du får ut yrkesexamen (t.ex som studie- och yrkesvägledare) vill sedan läsa på avancerad nivå, men vilka program som då blir sökbara får man se längre fram.
Givetvis är det så att man på fem år lär sig mer än på 3 år. Det är också möjligt att i vissa fall ändra sin inriktning, t.ex om det 3-åriga utbildningen (kandidat- eller yrkesexamen) och utbildning på avancerad nivå är inte exakt inom samma kunskapsområde, utan inom "liknande" eller närliggande kunskapsområden, på så sätt kan man ändra sin inriktning eller spetsa till sin kompetens (på avancerad nivå).
Om du redan nu har kandidatexamen eller yrkesexamen från en högskoleutbildning eller är nära sådan examen, kan du se utbud av magister- och masterprogram. Men om du idag inte är nära kandidat- eller yrkesexamen, då är det för tidigt att titta på utbildningar på avancerad nivå (pga det programmet du "väljer" att du vill söka till sen, kanske sen inte finns).
Frågor och svar taggade med 'betyg i gymnasiala kurser' (2 st.)
-
Vuxenutbildning vs arbetsmarknadsutbildning?
Om man går en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen till till exempel kock eller snickare kan man använda kurserna som man har läst till en yrkesförberedande gymnasieexamen?
En mycket intressant fråga! Har inte fått den förut. Kan faktiskt inte svara på det. Tror det beror på det exakta innehållet i den arbetsmarknadsutbildningen: om det ingår... Läs hela svaret -
Poängsystemet på gymnasiet?
Jag har nyligen börjat gymnasiet och jag förstår inte poängsystemet alls! Det står att jag kan få hundra poäng per ämne. Men beror inte det på vilket betyg jag får? Vad får jag för poäng om jag får; A, F och får jag över huvud taget några poäng för F? Snälla någon förklara detta för mig för jag...
Hej Wilma! 100 poäng per kurs mäter kursens STORLEK. En 100 poängskurs på gymnasiet = ca 100 undervisningstimmar + ca 100 timmar för läxor, grupparbete, självstudier. Man läser, normalt sett, 2500 poäng under 3 år på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga