Hej Andreas!
gymnasieexamen från gymnasieskolan kräver 2500 betygsatta poäng (av de kan 250 poäng vara betygsatta med F, icke-godkänt men det går inte att ha F i vilka kurser som helst - vissa kurser måste man tvunget ha godkända betyg i);
gymnasieexamen från komvux kräver 2400 betygsatta poäng; kursen Idrott-och-hälsa 1 (100poäng) får ej ingå; av de 2400p. får max 150p.vara betygsatta med F. 
Det är ganska (t o m mycket) stor skillnad på vilka kurser som får eller bör ingå i examensbevis, beroende på om man läser mot examensbevis från gymnasieskola eller examensbevis från komvux.
Det är friare (mer flexibelt) vilka kurser som får ingå i examensbevis från komvux.
På gymnasieskolan är det inte så många valbara kurser, utan de flesta kurser är obligatoriska - vilka kurser som är obligatoriska och vilka kurser som får läsas som programfördjupning, beror på vilket program och vilken inriktning man läser.
På komvux är det sedan 1 juli 2021 så här: man kan läsa mot yrkesexamen eller mot en av två högskoleförberedande examina (de högskoleförberedande examina heter Naturvetenskap/Teknik respektive Samhälle/Humaniora). Vi rekommenderar att göra planering mot examensbevis tillsammans med SYV på komvux. Bra att ta in de kurser som krävs för särskild behörighet till den eftergymnasial utbildning som man tror man efter examen på gymnasial nivå, vill söka till. Många eftergymnasiala utbildningar kräver matematik 2. Det finns också en hel del utbildningar som kräver matematik 3, naturkunskap 2 och samhällskunskap 1b. 

Hej,
som jag skrivit i en kommentar, så är hen som är över 20 år, för gammal för att kunna antas till gymnasiet, utan hen kompletterar på komvux. Sedan 1 juli 2021 finns det på komvux följande examina att läsa mot:
- yrkesexamina (mot olika praktiska yrken);
- två typer av högskoleförberedande examina: examen i naturvetenskap-teknik respektive examen i samhälle-humaniora.

Du frågar i din kommentar om det finns någon anledning att komplettera och uppnå gymnasieexamen? Jo, om man vill bli behörig till eftergymnasiala studier, så finns det definitivt behov av att komplettera för att bli behörig till högre studier. 
Men om man kan få jobb utan att läsa mera, då får ma lov att jobba. Skolplikt finns ej i Sverige för personer över 18år, även om de inte uppnått grundskolekompetens. 
Om hen din fråga gäller vill få examen på gymnasial nivå, då måste hen få ihop 2400 betygsatta gymnasiepoäng .. OBS! betyget i kursen Idrott-och-hälsa1, 100poäng, får ej ingå i examensbevis från komvux. Av de 2400p.får högst 150p.vara betygsatta med F (icke-godkänt). 
Givetvis är det bättre att ej ta in F-poängen in i sitt examensbevis, utan ha alla kurser godkända och betygsatta med så höga betyg som möjligt.
Vilka kurser som kommer ingå i examensbeviset "beror på":
 - man bygger på det man redan har i bagaget, tittar på vilka godkända betyg på gymnasial nivå man redan har
+ 
- funderar också på vad man vill göra efter det att man har fått ut sitt examensbevis.
Vill man jobba i något praktiskt yrke som t.ex fastighetsskötare, elektriker, byggnadsarbetare, bussförare, undersköterska, barnskötare så är det smart att läsa mot yrkesexamen mot det "aktuella yrke". I yrkesexamen kan man ta in de kurser som krävs för högskolebehörighet; för grundläggande behörighet krävs bl.a godkända betyg i svenska 2 och 3 och i engelska 6.

Vilka kurser som krävs för särskild behörighet, beror på vad utbildningen kräver, t.ex om man, i Sverige, vill utbilda sig till fastighetsmäklare, måste man ha godkända betyg i samhällskunskap 1b och i matematik 3 (3b eller 3c).

Kurser för särskild behörighet kan man ha utanför examensbeviset, men det sparar tid om man har de inom examensbeviset.