Hej! Jag går just nu i 1:an. Jag har relativt bra resultat på proven - notera resultat och inte betyg. Resultaten brukar ligga på B-A i nästan alla ämnen förutom matematik men jag mår konstant dåligt över resultaten. Det gär inte en enda dag utan att jag försöker tänka mig in i lärarens tanke-banor om vilket betyg h(e)n ska sätta. Jag har en konstant oro och vid betyget C under någon examination får jag panik. Jag börjar då tänka på hur jag aldrig kommer att lyckas i livet eller hur jag aldrig kommer att lyckas försörja min framtida familj. Oron växer och dom 3 senaste månaderna har jag tagit foto på alla mina prov-svar och har påriktigt suttit uppe till 4 på natten och jämfört dom med kunskapskraven. Oron lämnar som sagt aldrig kroppen och när den gör det får jag oro i något annat ämne. Ibland kan jag inte ens sätta fingret på vad det är jag är orolig för. Vad ska jag göra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Konstant oro på gymnasiet?
1 Svar
Hej!
Det är inte bra att du känner konstant oro över dina studieresultat. Har du pratat med din klasslärare/mentor och/eller med kuratorn på din skola? Det råder jag dig att göra.
Det är givetvis fördelaktigt att ha höga betyg på gymnasiet, men inte på bekostnad av sin hälsa. Det är bättre att vara frisk med låga betyg än att bli sjuk av oro och stress för att man kämpade för hårt för att uppnå högre betyg. Det är jag helt säker på. Känner du till ordspråket: "Den friske har många önskningar, den sjuke bara en." Den enda önskning den sjuke har är att bli frisk. Är man inte frisk kan man inte jobba eller studera, och vad ska man då med sina höga betyg till?
Förutom kuratorn och din klasslärare/mentor, kan du också gå prata med skolsköterskan som kan förmedla kontakt till skolpsykologen. Kanske behöver du någon sort behandling, t.ex samtalskontakt eller t o m bli sjukskriven under en tid - det får psykologen avgöra, eller så skickar hen dig på remiss till någon läkarmottagning. SYV är inte psykolog eller läkare, så kan inte uttala mig om eventuella diagnoser, men det du beskriver låter ju inte alls bra, så jag tycker du bör definitivt ta det på allvar och söka hjälp.
Lycka till!
Hör av dig gärna senare och berätta hur det går.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med '#högskola #jobb' (2 st.)
-
Jag vill jobba, men hur?
Hej! Jag är snart 17 år och går i gymnasium i mitt första år. Jag vill jobba och får pengar men jag vet inte vem jag kan fråga för att få hjälpa av. Jag gick till kommunen och frågade de om de kan hjälpa mig och hitta jobb men de sa att de hjälper inte med såna saker, sedan frågade jag...
Hej Yona!Det är ofta svårt att få sitt första jobb, och speciellt om man är under 18år. När man är under 18år finns det många begränsningar vad man som arbetstagare får... Läs hela svaret -
Varför är jobb inom biomedicin inte lönsamma?
Jag är en elev som går mitt andra år på naturlinjen och tittar på högskoleutbildningar och framtida yrken. När jag tittar på yrken inom biomedicin så står det att det är lätt att få jobb i framtiden och när jag...
Hej Mathilda,det vi känner till om yrket Biomedicinare uppger vi i yrkespresentationen/biomedicinare Vad SACO skriver på sin hemsida och varför de gör det - tycker jag är bäst... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga