Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending". Finns det sån titlar i Sverige eller är det så att direkt efter att ha varit en läkarstudent få man titieln "läkare" ? Tacksam för svar är bara jätte intresserad av hur läkaryrket kan se ut i olika länder :)
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32106 frågor besvarade.
Läkarroller i Sverige?
1 Svar
Hejsan,
från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om.
Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och allmäntjänstgöring (AT-läkare, 18-24 månader); efter avklarad AT-tjänst kan man ansöka, hos Socialstyrelsen, om läkarlegitimation. Först när man har fått läkarlegitimation får man utöva yrket "Läkare" självständigt. Man kan sedan specialisera sig (ST-läkare, cirka 5 år på heltid eller 10 år på halvtid).
Vägen till specialistläkare är minst 12 år lång, men under både AT-tjälstgöring och ST-tjänstgöring arbetar man och får lön.
Innan man får legitimation (men när man har läkarexamen) kan kan kallas för AT-läkare.
Sedan finns det också ngt. som heter "underläkare".
Underläkare är i Sverige en titel som kan användas för att benämna alla de tjänstgörande läkare som inte har specialistkompetens.
****
Det nya läkarprogrammet kommer i Sverige finnas från och med höstterminen 2021.
Det nya programmet blir 6 år (12 terminer) och som direkt kommer att leda till läkarlegitimationen. Efter avslutat 6-årigt-program med läkarexamen kommer möjlighet till specialistutbildning finnas ( cirka 5,5 år) som kommer att inledas med den så kallade "bastjänstgöring", längd på bas-tjänstgöringen kommer bli 6-12 månader.
Läkare utbildade på det nya läkarprogrammet, kommer kunna ansöka om legitimationen och påbörja bastjänstgöring tidigast till sommaren 2027.
Så, fram tills dess gäller det "gamla", nuvarande "ordningen".
Du får gärna ställa din fråga till Socialstyrelsen, till studievägledare på läkarprogrammen och till Läkarförbundet.
Se gärna info på framtid.se/yrke/läkare
samt på
AT-läkare
ST-läkare
Specialistläkare
Frågor och svar taggade med '100 gymnasiepoäng' (4 st.)
-
kan man ha 50 h på en 100 p kurs?
jag frågade min matte lärare och han sa att matte specialiseringskursen är 100 p men att vi bara kommer ha matte specialisering i 50 h för att han inte tycker det är nödvändigt att ha 100 h kan man göra så?
Hej,en lärare kan inte bestämma att en gymnasiekurs ska ha mindre omfattning/volym. På en 100 poängskurs brukar en studieinsats (av eleverna) krävas på cirka 200 studietimmar (som inkluderar... Läs hela svaret -
hur mycket kommer upp meritpoäng med prövningar?
Hej, Jag har 19,90 som meritpoäng och vill plugga i tandläkarprogramet i Umeå. Om jag höga mitt betyg i Matte 1c från E till A samt matte 2c från C till A, då hur mycket mitt poäng kommer upp?
Hej Mary,du kan göra prövningar i matematik 1a och 2a och om du får högre betyg än du redan har i matte på nivå1 och 2, kommer de högre betygen räknas in (du... Läs hela svaret -
Högskolepoäng i komvux?
Hej! Jag undrar hur många 7,5 högskolepoäng motsvarar i komvuxpoäng?
Hej Joakim,jag vet inte vad du menar med att "motsvarar"... högskolepoängen läses på högskolenivå. Komvuxpoängen kan vara på grundskole- eller gymnasial nivå.Det jag kan... Läs hela svaret -
Hur räkna om högskolepoäng till gymnasiepoäng?
Om en kurs på högskola är 7,5 poäng, hur många poäng är det om man jämför med en gymnasiekurs? Innehåller den lika mycket som tex en 100 p kurs på gymnasienivå?
De omfattningar du nämner är lika i studietid- båda kan läsas på fem veckor på heltid eller på 10 v på halvtid, men högskolekurs borde vara mycket svårare: den ligger ju på Eftergymnasial nivå.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga