Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
Lärarexamen utan att ta den tradionella vägen med ett vanligt program?
1 Svar
Hej Yunis,
att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
- det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
- det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.
Sammanfattning
Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.
Frågor och svar taggade med 'konkurrens om en högskoleplats' (5 st.)
-
Olika svar för att räkna ut betygsnitt?
Hej! Jag frågade er förut om hur man skulle räkna sitt betygsnitt och fick svar av er att för varje betyg höjs det 0.1 ex B till A i en 100 p kurs men det blev inte rätt.. hade 18.94 och höjde ett betyg i en 100p kurs från C till A vilket jag troddd...
Hej Julia,du behöver inte själv räkna fram ditt meritvärde, utan det gör de som jobbar med antagning till högskoleutbildningar (det du eller vi räknar fram kommer ändå... Läs hela svaret -
Tar högskolor hänsyn till sämre betyg om man haft/har en depression?
Jag råkar för tillfället fått en måttlig depression och min studiemotivation är tyvärr inte den bästa, vilket gör att jag oroar mig för mina studieresultat väldigt mycket. Det jag undrar är, som rubriken lyder, om högskolor...
Hej Elias, till de svenska högskoleutbildningar konkurrerar man i betygsgrupper med Meritvärde (summan av jämförelsetalet + ev. meritpoängen) - alltså... Läs hela svaret -
Kompletteringsgrupp i urval?
Hej! Eftersom jag ska läsa en kurs under hösten och komplettera med så jag kan söka in till VT18 till universitet så hamnar jag ju i en kompletteringsgrupp i urvalet. Läste på en hemsida att det är viktigt att ha bra betyg ifrån "början" och ångrar idag att jag inte läste denna kursen på...
Hej Josefin, om du UTAN DEN DÄR KURSEN som du ska läsa nu, inte är Behörig, då kan du inte prövas i BI, direktgruppen, och det gäller, oavsett vilken termin - vårterminen eller... Läs hela svaret -
Påverkar idrottsbetyget mycket?
Hej, jag har idag ett E/D i idrott och är osäker på hur jag ska få upp betyget. Kommer idrottsbetyget påverka mina framtida studier? Alltså drar de ner mina andra betyg?
Hej Jonna, skiIInaden (i betygsvärde) meIIan betyget E och F är Iika som meIIan betyget E och A, dvs det viktigaste är att få E (och inte F), då är "HaIva sIaget vinnet", kan man säga. Kan... Läs hela svaret -
Antagninspoäng?
Hej Jag jag letat efter många yrken på internet där jag vill se vad Antagninspoängen är. Jag kunde inte hitta alla skulle ni kunna hjälpa mig för att se vad Antagninspoängen är för vissa yrken? Det kanske finns en hemsida?
Hejsan! Jag undrar om du menar Betygspoäng till olika gymnasieprogram? eller om du menar eftergymnasiala studier - och antagningsgräns till olika utbildningar på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola? Jag måste be dig förklara lite mer... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga