Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32142 frågor besvarade.
Lärarexamen utan att ta den tradionella vägen med ett vanligt program?
1 Svar
Hej Yunis,
att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
- det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
- det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.
Sammanfattning
Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.
Frågor och svar taggade med 'ekonomi/ekonomi' (5 st.)
-
Går det att läsa upp juridik efter att ha valt annan inriktning?
Hej, jag håller på välja inriktningar mellan juridik och ekonomi inom ekonomiprogrammet och har beslutångest mellan båda, om jag väljer ett av inriktningarna går det att senare läsa upp ämnet på högskola? Om jag nu ska läsa upp bara juridik/ekonomi utan något vidare problem? Är osäker på vad...
Hej,man behöver inte på gymnasiet läsa juridiska kurser för att bli behörig till att läsa juridik på eftergymnasial nivå. Särskild... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på inriktningarna ekonomi och juridik?
Om jag väljer att gå ekonomi inr juridik kan jag då välja att plugga bara ekonomi på högskola efteråt eller kan jag bara vlja olika typer av juridiska inriktningar?
hej Emilia,det är väldigt många utbildningar man kan bli behörig till på eftergymnasial nivå, oavsett vilket program och inriktning man - på gymnasiet -... Läs hela svaret -
Ger ekonomi och samhäll samma förutsättningar efter gymnasiet?
Jag vet inte om jag vill gå samhäll eller ekonomi pch vill veta om det spelar någon roll i framtiden beroende på vilken högskola jag vill gå på.
På ekonomiprogrammet på gymnasiet finn två inriktningar; den stora skillnaden mellan dem är Matte 3, som läses på inrikt Ekonoli men ej på Juridik.... Läs hela svaret -
Jag vill öppna ett katt eller djurhem, Vilken linje ska jag ta?
Jag vill jobba med djur, Min absoluta dröm är att öppna ett katthem eller eventuellt ett djurhem senare i livet. Vad för utbildningar krävs? Vilken linje /vilken skola ska jag välja? Vill gärna veta allt som kan hjälpa mig.
Hej Emilia, jag rekommenderar i första hand >> NB, inriktning djur. Kika på >> gymnasium/praktiska-falun t.ex. och på olika yrken på www.framtid.se ex. https://www.framtid.se/yrke/kattbeteendevetare och https://www.framtid.se/yrke/entreprenor-egenforetagare -
Vilka linjer kan man söka till om man vill bli företagsledare?
företagsledare
Hej Kawser! Man kan på sikt bli Företagsledare efter vilket som helst gymnasieprogram. Kanske bäst att satsa på det programmet där du kan få... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga