Hej,
vilka kompletteringsmöjligheter (exakt, i detalj) som kommer att finnas om 3 år kan man idag inte ge några garantier på. Basåren på universiteten kanske inte (då) längre erbjuds. Det är frivilligt för lärosätena att erbjuda förutbildningar (basåren) och många och t o m alla lärosäten kan sluta göra det, det kan inte uteslutas. På något sätt ska man ändå kunna komplettera (det är i alla fall vad jag tror) - t.ex läsa på komvux eller på folkhögskolorna eller (i värsta fall) bedriva självstudier och göra prövningar. 
Men vi säger att basåren på universitetern finns kvar - när det blir dags för dig att söka men du måste flytta långt för att läsa ett år på ett sådant basår (för att det erbjuds inget basår inom pendlingsavstånd från där du bor); Och du hittar ingen bostad på utbildningsorten och basåret är på plats, bundet till skolan (ej på distans) - då kan du ju inte läsa basåret i så fall... Det är bara ett exempel. 
Reglerna kan ändras även vad gäller meritvärdet. Idag räknar man inte ihop gymnasiala betyg och betyg från basåren på universiteten men hur det blir om 3 år vet inte jag (jag tror inte ngn kan garantera hur det blir). 
Jag tänker också så här: om du på gymnasiet inte kan få höga betyg i naturvetenskapliga ämnen (det är i alla fall vad jag utläser av din fråga) så hur tänker du i så fall kring ditt yrkesval Läkare? Att komma in på läkarprogrammet är bara första steget mot yrket. Sedan ska man i hög takt läsa stora mängder naturvetenskapliga ämnen i hela 6 läsår och hänga med, orka och hinna. Det är inte (tyvärr) ovanligt att tvingas hoppa av från läkarprogrammet. Att vilja kämpa och plugga dygnet runt kan man planera för men det finns ju ändå bara 24 timmar/dygnet och sova måste man också göra... så, jag undrar om du idag inte tro att du är så pass duktig och intresserad av naturvetenskap att du kan få mycket höga betyg (på grund av NO-ämnena på gymnasiet) varför tror du att du om 3 år blir så mycket bättre på just det kunskapsområde? Många ggr har man lättare (det går i alla fall snabbare) att ta till sig kunskap när man är yngre. Ofta brukar det för samma person ta längre tid att lära sig saker när hen är äldre: det säger både forskningen och de exempel man ser omkring sig. 
Så, jag tycker du bör antingen välja NA och se om du får höga betyg i NO-ämnena (om inte, så kanske det är bättre att fundera på ngt annat yrke - bara ett förslag...) eller VO, där du lär dig det praktiska kring omvårdnad (vilket är också en mycket bra kunskap för en blivande läkare) - dessutom kan man efter VO komma in på yrkeshögskoleutbildningar och läsa mot yrken som Ambulanssjukvårdare, Apotekstekniker, Instrument- och steriltekniker, Tandsköterska, Med.sekreterare eller Specialistundersköterska (finns med olika inriktningar t.ex barnsjukvård, akutsjukvård eller kirurgi).
Jag säger inte att du bör överge tankar på yrket Läkare... jag känner inte din studiekapacitet och kan inte göra ngn bedömning kring den. Jag har bara skrivit ner några tankar som jag har utifrån min erfarenhet (vad jag har sett genom åren).
Oavsett vad du beslutar dig att göra - lycka till!