Frågor och svar taggade med '#niu' (4 st.)

4 Poäng

Olivia 2020-11-26

Hej, jag är en tjej på 18år som går i trean på samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteende som efter SACO-mässan blev jag väldigt inspirerad av att studera juridik efter gymnasiet. Men på grund av bristande rådgivning av ”syvar” här där jag bor har jag inte fått tillräckligt med kunskap om varken hur meritvärdet fungerar eller ens gymnasiekurser när jag började gymnasiet. Jag gick in på antagning.se och med hjälp av deras räknehjälp fick jag fram att mitt ”jämförelsetal” ligger på 16,7...är detta det samma som meritvärde/poäng? Jag har även läst moderna språk 3 och 4 samt Engelska 7 vilket, vad jag har förstått sammanlagt ger 2,5 i ”extra merit”....? Betyder detta isåfall att jag kommer kunna gå ut med 19,2 i meritpoäng eller har jag missuppfattat allt heeelt? Och räcker ens detta för att komma in på juridikprogrammet mtp den höga konkurrens som råder där? Jag snittar på betyget B men är riktigt dålig på matte vilket ledde till ett D i matte 1b och ett E i matte 2b... jag har hört att man kan ta bort det betyg som är sämst, eller är detta bara en myt? Juridikprogrammet kräver ju enbart historia 1b och samhällskunskap 1b (om jag mins rätt), är det då möjligt att man kan ”ta bort” matte 2b helt vilket gör att mitt jämförelsetal stiger för att E:et försvinner eller är jag helt ute och cyklar? Sammanfattningsvis så undrar jag bara hur meritvärdet fungerar, om man kommer in på juristprogrammet med 19,2 i merit samt om man kan ”ta bort” det sämsta betyget man har för att höja sitt värde? Tack på förhand!

2 Svar

2 Poäng

Vägledare SYV 2020-11-26

Hej Olivia!
I betygsgrupper konkurrerar man (till svenska högskoleutbildningar) med en siffra som heter Meritvärde.
Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Jmf-talet är detsamma som snittbetyget. Betyget i gymnasiearbete räknas inte med, i GA kan man högst få E och det betyget räknas inte med, alltså. Har man inga meritpoäng, blir Jämförelsetalet = Meritvärdet.
Antagningsstatistik till olika lärosäten ligger helt öppet, det är inte alls någon hemlighet och alla är välkomna att ta del av den. Juristprogrammet ges på ett antal olika lärosäten. Vilka av de är du intresserad av?
T.ex säger antagningsstatistik till juristprogrammet på Örebro universitet att sökande i BI, utan kompletteringar alltså - i Direktgruppen behövde tidigare ha följande meritvärde för att komma in:

Att eng 7 och mod.språk 3 och 4 ger sammanlagt max meritp., som är 2,5 - stämmer. Var god se info på gymnasieguiden.se/informeras/merit
Att man skulle kunna "ta bort" sämsta betyget vid ansökan till högskoleutb.iSverige, stämmer däremot inte. Alla kurser från examensbeviset räknas in, förutom GA, gymnasiearbete.
Har man U-kurser (utökat program), då räknas de kurser som i exam.beviset är markerade med "U" endast om de krävs för särskild behörighet eller om de ger meritpoäng. Övriga U-kurser räknas inte. I examen från SA kan du tyvärr inte ha matte 2b som U-kurs pga matte 2b är en obligatorisk kurs på SA och måste därför finnas med som "vanlig kurs", ej utökad, och betyget i den räknas in.

1 Poäng

Anna SYV på FrågaSYV 2020-11-26

Hej Olivia,
antagningsgränserna bestäms inte på förhand utan uppstår i konkurrensen. Ingen vet hur höga betyg som kommer ge plats på svenska högskoleutbildningar nästa gång.

Sök till alla de olika lärosäten där juristprogrammet ges. Och du kan också söka till UJIK - en kurs på lunds universitet, läs om det alternativet på lu.se/#!JURF12-ujik
De bästa 20 resultat i slutet av kursen ger plats på juristprogrammet på Lunds Universitet. Sök till UJIK i sista hand, för att där ges det platsgaranti: alla behöriga sökande kommer tas in. Kursen ges på distans, så man kan bo var som helst i Sverige och ändå läsa den kursen.

ang. det som du svarar att du kan läsa på vilken ort som helst, om jag förstår dig rätt, så undrar jag om du är beredd att hitta bostadslösning på de olika orter. Det blir ditt ansvar at fixa bostad för dig och annat "runt om" som studieekonomi, för att utbildningsplats kommer tyvärr inte i någon paket-lösning med bostad mm., utan varje person som fick utb.plats får själv lösa sitt boende och ekonomi kring sina studier. Av den anledning söker de flesta i första hand till den orten de redan nu bor eller där de vet at de kan fixa bostad, t.ex att deras familjemedlemmar eller nära vänner bor och där de kan hyra eller "låna" ett rum. Studentbostäder finns i de flesta städer där högskolor-universitet finns men det är tuff konkurrens om platserna där, och finns ingen garanti på att kunna få boende. Det är bra att på förhand veta att så ser det ut och ha en plan på vad man ska göra om man kommer in på utbildning som ges på orten där man inte har ngn bostadslösning färdig.
Vänligen
ANNA