2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Det borde det göra men fråga gärna på gymnasieintagningen (kansliet för antagningen) i den delen av Sverige som du är intresserad av. Det kan skötas på olika sätt i olika delar av Landet.

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Lovisa,
    det som SYV Mikael har svarat dig, redan, stämmer. Nämligen, kan olika gymnasieantagningskanslierna göra på olika sätt. Dock är vår erfarenhet att så gott som alla gymnasieantagningar/kanslierna ger besked om Preliminär antagning till gymnasieväljare. Dock, har inte det beskedet eller de antagningsgränserna som då kommer fram, någon större praktisk betydelse för den enskilde elevens möjlighet att komma in på gymnasiet. 
    Att eleverna får välja till gymnasiet långt innan de vet vilka betyg de kommer få in i sina Slutbetyg från grundskolan (och långt innan de ens vet om de blir behöriga till gymnasiet, över huvudet taget...) görs av flera anledningar:
    - för att se elevernas intresse för vissa utbildningar och ge möjlighet till gymnasieskolorna att ändra sitt utbud eller ändra antal platser på de program/inriktningar som kommer starta nästkommande höst;
    - att testa informationskanalerna (så om eleven får svar från antagningskansliet, alltså att kontaktuppgifter till eleven som antagningskansliet har, är de rätta).
    När vårterminens betygen i år9 och betygen för eleverna som läser IM:Introduktionsprogrammen kommit in (i mitten av juni) görs hela gymnasieantagningen om, från början. Obehöriga sorteras ut. Nya val som gjordes under omvalsperioderna under våren - det är de som gäller. Men givetvis gäller val som gjordes under valperioden, om inte eleven gjorde ändringar i omvalsperioden. Alltså de val som ligger när omvalsperioden har stängt, och betygen som gäller är de i Slutbetyg från grundskolan (och de flesta av de betygen sätts ju i slutet av maj). 
    Så, vad antagningsgränserna vid preliminär antagning visar gäller ju egentligen inte alls. T o m kan hela den utbildningen som eleven sökte "försvinna", läggas ner (av olika anledningar: lärarbrist, svagt intresse från eleverna, ekonomiska förhållanden hos huvudmannen mm och m.fl).
    Vi uppmanar gymnasieväljare att göra sina val tidigt, så fort de vet vad de vill söka. Detta för att ge gymnasieskolorna möjlighet att anpassa sig till vad eleverna vill läsa. Och ett annat råd är att eleven ska försöka få så höga betyg som möjligt i sitt slutbetyg från grundskolan. Men även "sista rådet" - att ha flera (helst många) alternativ i sin gymnasieansökan. 
    Vår erfarenhet är att en del gymnasieväljare tror att om de söker endast Ett alternativ (en utbildning på en gymnasieskola) så blir de högre prioriterade (för att det är "det enda jag vill"), men det stämmer inte. Eleven konkurrerar med en "siffra" (betygspoängen) och om siffran är lägre än vad som ger plats på utbildningen, då kommer man inte in. Och har man sökt endast ett alternativ och ej kom in, då har man ingen gymnasieplats. Det är inte alltid lätt att få eleverna att tro att så är fallet... Det finns tyvärr varje år ett antal behöriga elever som vid läsårsbörjan står utan gymnasieplats (ofta beror det på att de sökte få alternativ och ej kom in på någon av de alternativen). 
    Kort svar på din fråga är att vi tror gränserna efter preliminär antagning kommer att "komma ut"/blir kända men även om de inte skulle göra det, så spelar det egentligen ingen roll för elevens faktiska möjlighet att komma in på gymnasiet. 

    • SYV :

      tack för all info! apropå det du skriver om missuppfattningen att man prioriteras av att enbart söka ett alternativ så har jag en fråga på det temat gällande spetsutbildningar. jag har hört att vissa spetsutbildningar enbart kallar till antagningsprov om man har sökt dem som alt. 1 eller 2, alltså man kan ha sökt fler utbildningar men att rangordningen spelar roll - stämmer det?

    • Anna : Ja, det kan stämma. Spetsutbildningar är mycket speciella. De är några få och tanken är att det är mycket duktiga och mycket intresserade och motiverade elever som kan tas in på "spets". Och de speciella utbildningarna kan ställa vissa mer eller mindre ovanliga krav, t.ex att man söker till dem i första hand.

    Frågor och svar taggade med 'husdjursagronom' (3 st.)

    • Magdalena

      Särskild behörighet???

      Jag vill söka agronom- Husdjur programmet. För att göra det krävs särklid behörighet. • Biologi 2  • Fysik 1a eller Fysik 1b1+1b2  • Kemi 2  • Matematik 4 Mattematiken är jag klar med men naturkunskapen...

      Julia: : Hej Magdalena!det stämmer att naturkunaskap 1 och 2 ej kan likställas med fysik, kemi och biologi.Om du kan förbereda dig genom självstudier eller på annat sätt (med en privat lärare... t.ex)... Läs hela svaret
    • Elin

      Biolog eller Agronom?

      Hej! Jag vet inte om jag ska välja agronomprogrammet eller biologprogrammet. Vad är det för stora skillnader och vad kan man jobba med efter de två olika programmen? Finns säkert massor men kan ni säga några typiska jobb efter programmen så jag vet...

      Mikael: : Hej Elin,yrket Biolog är mycket brett. Att börja jobba och ej läsa mer efter 3 år på biologi-kandidatprogrammet är, dock, inte så vanligt. De flesta läser mer - t.ex masterprogrammen eller... Läs hela svaret
    • Ehlin

      Djurskyddsinspektör ?

      Hej, jag skulle vilja utbilda mig som djurskyddsinspektör och funderar kring vägen dit. Måste jag utbilda mig till agronom först eller räcker en utbildning som lantmästare? Hur går jag till väga efter det? Mvh

      Milla : : Hej Ehlin, på Framtid.se/yrke/djurskyddsinspektor avsnitt UTBILNDING står det info om utbildningar som kan leda till möjlighet att i Sverige  få jobba som Djurskyddsinspektör.I platsannonser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga