Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31970 frågor besvarade.
gå om om man inte trivs?
2 Svar
Reglerna är sådana att i fall en elev uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram (dvs får godkända betyg från vårterminen i åk9 i följande ämnen:
svenska eller sv som andraspråk
engelska
matematik
+ fem andra valfria ämnen, dvs SAMMANLAGT 8 ämnen -
då är eleven "färdig" med grundskola och får ej gå om utan måste vidare - till gymnasiet eller söka jobb.
I fall man INTE uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram, har man valmöjlighet:
att gå om ett år på grundskola
eller söka till IM, Introduktionsprogrammen: preparand, yrkesintroduktion, programinriktad individuellt val eller individuellt alternativ. På Individuellt alternativ får man oftast kombinera studier med praktik och kan även gå på "helpraktik" dvs under en period bara vara på praktik (men man är inskriven i gymnasiet och har handledare från skolan som besöker på praktiken).
Angående vilken av de två alternativ som är att föredra - är individuellt och det är utbildningsförvaltningen "på kommunen" som fattar beslut. Eleven och föräldrarna kan önska en viss lösning men beslutet fattas av kommunen.
Alldeles nyss tog vi del av en diskussion i en stor grupp av vägledare där en av vägledare kom med ett liknande exempel från förra året: en elev gick upp till gymnasiet (till IM, introduktionsprogrammen) och ångrade sig sen, vill tillbaka till grundskola men fick ett Nej.
Rektor på grundskolan har svarat att om man en gång påbörjat gymnasiet, får man inte komma tillbaka.
Vi på Fråga SYV tog upp den frågan med Skolverket och fick följande svar:
om en elev gick vidare till gymnasiets Introduktionsprogram (IM) har inte eleven automatiskt rätt att gå tillbaka till grundskola. Utbildningsförvaltningen kan dock vara tillmötesgående och bevilja gå tillbaka till grundskola men de kan också säga Nej.
Eleven har MÖJLIGHET (inte rättighet) att gå om årskurser på grundskola i 2 år, t.ex. åk8 en gång och åk9 en gång - eller åk9 två gånger. Tredje gången får man inte gå om på grundskola, utan måste gå vidare - till IM eller söka jobb.
Även om eleven och/eller föräldrarna vill att eleven stannar på grundskola och går om, kan utbildningsförvaltningen besluta om att eleven måste gå vidare. Utbildningsförvaltningen får delegera beslutsrätt i den frågan till rektor på grundskolan och då blir det just rektor på grundskolan som fattar det beslutet. Rektor brukar samråda med lärarna, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolsköterska.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp.
Bästa hälsningar och lycka till!
ANNA
Vi ringde till Skolverket idag för att kontrollera vad som gäller. Vi ställde en allmän fråga utan att uppge några namn eller personliga detaljer.
Svar från Skolverket är att "huvudmannen" beslutar om en elev som inte uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program - får gå om på grundskola - ännu ett eller två år. Längre än 2 år får man inte gå om på grundskola.
"Huvudman" är kommunen (om det är en kommunal grundskola) eller ägaren/stiftelsen/intresseorganisation - om det är en fristående grundskola.
Tanken är att det ska gagna eleven - att skolpersonal (och rektor är ytterst ansvarig) gör bedömning efter att ha tagit del av alla omständigheter: vad eleven vill, vad föräldrarna vill, tittar på läkarutlåtande eller intyg från psykolog, samråder med kurator och speciallärare - tar in alla fakta och bedömer vad som blir bäst för just den enskilde eleven. Ofta "går man på" det som eleven och familjen önskar men inte alltid.
Eleven och familjen bör givetvis argumentera för sin sak - i fall beslut fattas som går emot era önskemål.
Det som ni absolut har rätt till och det som jag råder er att göra - att försöka hitta en passande gymnasieskola som erbjuder "rätt utbildning" - t.ex. IM, individuellt alternativ för elever med ADHD.
Att din son söker till en sådan skola försämrar inte hans chanser att gå om ett år på grundskola. Alla har alltid rätt att tacka Nej till en erbjuden gymnasieplats.
Bra därför att ha en sådan plats "reserverad" till din son. Då vet ni sedan att han har en bra (passande för honom) utbildningsplats på gymnasiet, i fall han inte får gå kvar på grundskola.
I fall din son uppnår 8 godkända betyg på vårterminen (bl a svenska, engelska och matematik) - då får inte rektor besluta att han får gå om (även om alla är överens att det blir bästa för eleven). Är man behörig till ett nationellt program, måste man lämna grundskola.
Varför vi tidigare svarade att eleven får välja att gå kvar på grundskola - för att I PRAKTIKEN blir det nästan alltid så att rektor på grundskolan är tillmötesgående och beviljar det som eleven och föräldrarna vill (för en elev som inte blir behörig till gymnasiet).
Tolkning av Skollagen är inte det lättaste uppgift att genomföra. Skollagen är skriven i "allmänna ordalag" och beskriver inte alla situationer som kan uppstå. Tolkningar måste göras.
Du får själv kontakta Skolverkets upplyssningstjänst - de har tel.nr 08-527 332 00 och tel.tid 9.30 - 11.00 och 13.30 till 15.00 måndag till torsdag.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med '#syv' (4 st.)
-
Meritpoäng för matte2b i samhällsprogrammet?
För en som går samhällsprogrammet på gymnasium, får man meritpoäng för matte2b då den är obligatorisk?
Hej,läs gärna information på gymnasieGuiden.se/meritpoäng - vilka kurser inom ämnet matematik som ger meritpoäng beror på vad krävs för särskild... Läs hela svaret -
Får jag merit om jag har moderna språk 1 och 3 men inte 2?
Hej, som titeln lyder. Får jag merit för moderna språk 3 (0,5) om jag inte har haft moderna språk 2? Jag har haft tyska som moderna språk 1 och spanska som moderna språk 3, bägge kurser godkända. Behörigheten för programmet jag ska söka har inga särskilda behörigheter heller. Fråga: Får...
Ja, Sasha, det får du. I det fallet du beskriver spelar ingen roll om du har betyg i moderna språk2. Du får + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i moderna språk 3. -
Hur räknar man sitt meritvärde?
Hej! Jag undrar hur räknar man sitt meritvärde dessutom hur skiljer det sig med "jämförelsetal?" Har läst lite olika på nätet då ibland nämner källorna "meritvärde" som "snittbetyg" medan vissa källor beskriver "jämförelsetal" som "snittbetyg". Är de typ samma eller vad har de för skillnad?...
Hej Ingrid!Jämförelsetal + Meritpoäng = MeritvärdeDet är med Meritvärdet som man konkurrerar om utbildningsplats på svenska högskolor & universitet. Har man inga meritpoäng... Läs hela svaret -
om jag hade läst el och energi programmet kan jag fortfarande bli syv?
Om jag läser el och energiprogrammet kan jag sen om jag läser på ämnena som krävs för högskola, kan jag komma in i en högskola där man utbildar sig till syv eller måste jag läsa på samhällskunskap A också för jag...
Hej Tyra!SYV är ännu inte ett legitimationsyrke, till skillnad från läraryrket där legitimation krävs och i grunden ligger läraexamen. Alltså,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga