Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.

    Moderna språk meritpoäng ?

    5 Poäng
    George

    Hej, Jag går i åk 3 naturprogrammet och har har läst moderna språk 1-4 och blev klar med moderna språk efter åk 2. I min studieplan står det så här: Moderna språk 1: A Moderna språk 2 (utökad kurs): A Moderna språk 3 (utökad kurs): A Moderna språk 4: A Egentligen jag var på högre nivå än steg 1 och 2, så min lärare sa att jag kan börja med steg 3 direkt och jag gjorde prov på de andra och fick A i båda. Sedan läste jag moderna språk 3 i hela åk 1 och moderna språk 4 då i åk 2. Nu undrar jag om de här ”utökade kurser” kommer att påverka mina extra merit poäng som man får när man läser moderna språk 3 och 4 som är på 1,5 (av vad jag vet). Borde det inte stå utökad kurs på steg 1 och 2 istället. Eller spelar det ingen roll på vilka steg detta står på? Med andra ord så vill jag veta om det står rätt på mitt studieplan för att vara säker på att få de extra meritpoängen för moderna språk som är 1,5 och sen 1 till poäng då jag läser matematik 5 just nu. Så vad anser ni, får jag 1,5 extra meritpoäng när det gäller moderna språks ämnen på det sätt som det står i mitt studieplan ?

    1 Svar

    5 Poäng
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej George,
    meritpoängen får man även om kursen är i examensbeviset markerad som "U"/utökad. Däremot kommer betyget i Moderna språk 2 (utökad kurs) inte räknas in - på grund av att U-kursernas betyg räknas in endast om de krävs för särskild behörighet eller om de ger meritpoäng.

    Om du kommer (i ditt examensbevis) ha alla A-betygen (inga lägre betyg än A, alltså), då spelar det ingen roll vilka kurser som står som U-kurserna, för att du får ändå exakt samma meritvärde. 
    Det är med meritvärdet, som du konkurrerar om plats på svenska universitet. 
    Meritvärde är summan av jämförelsetalet/snittbetyget + meritpoängen (om man har några meritpoäng). Det är alltså viktigt att även tänka på hur högt snittbetyget blir, för att den siffran ingår ju i ditt meritvärde. 
    I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. 
    Som det är nu, om mod.språk 2 blir i ditt examensbevis U-kurs, då "tappar" du det betyget - det betyget kommer ej räknas in i ditt snittbetyg (jämförelsetal).
    Skulle det vara så att du har lägre betyg (lägre än A) i några kurser som inte är obligatoriska på ditt program och inte krävs för särskild behörighet till den universitetsutbildning som du vill komma in på, då vinner du ännu mer på att de kurserna (med lägre betyg) blir U-kurserna. En U-kurs som inte krävs för särskild behörighet och inte ger meritpoäng, räknas inte in. Dock kan inte vilken som helst kurs bli U-kurs; det finns många kurser som är obligatoriska och med det kan ej bli U-kurser.
    Om du vill kan du själv se vilka kurser som på ditt program är obligatoriska: 
    Öppna programplan/Programplan_NA.pdf - längst ner i programstrukturen ser du vilka "brickor" som måste ingå som vanliga kurser, ej U-kurser.
    _________________________
    * - i GA kan man ej få högre än E, men det betyget räknas inte in; dock krävs E i GA för att kvalificera sig för examensbevis från gymnasiet.

    Liselotte
    • George :

      Tack för svar, ska ta upp det med min SYV. Men om du sammanfattar det hela vad bör jag ändra på i examensbevis för att få det högsta meritvärde som möjligt. Tanken är jag ska söka till antingen tandläkarprogrammet eller läkarprogrammet. Juste glömde säga att moderna språk 4 samt matematik 5 är min individuella val. 
    • Julia : SYV på gymnasiet bör känna till hur examensbevis bör vara utformad för att ge högsta meritvärde, men om skolan följer skolverkets rekommendationer, då ändrar de inte i studieplanen i efterhand, utan de kurser som på förhand vara inskrivna i din studieplan som Utökade, blir också U-kurser i ditt examensbevis. Vi vet dock att det förekommer att gymnasieskolorna ändrar i efterhand för att hjälpa eleverna få högre meritvärde, men det går emot skolverkets rekommendationer.
    • George :

      Jaha okej. Fast jag undrar vad spelar för roll om moderna språk 2 och 3 står U-kurser eller om det är på 3 och 4? Ifall det står så som det gör i mitt studieplan att moderna språk 2 och 3 är U-kurser då kommer jag få de 1,5 meritpoängen då jag har lät ända till steg 4. Men när det gäller jämförelsetalet kommer då inte moderna språk 1 och 4 som jag har fått A på att räknas med eftersom det är ju endast de 2400 poängen som räknas i det totala meritvärdet (av vad jag vet)? För i första svaret står det så här och det har jag inte förstått riktigt  "I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. " Tacksam för svar!
    • Julia :

      Betyg i U-kurserna räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyg endast om kursen ger meritpoäng eller om kursen krävs för särskild behörighet till just den högskole-universitetsutb.som du söket till. ... Moderna språk 2 ger inte meritpoäng. Moderna språk 2 krävs inte för särskild behörighet till någon svensk högskole-universitetsutbildning. Som U-kurs kommer betyget i mod.språk2 inte räknas in. Eftersom det är det högsta betyget, A, då är det synd att "tappa det", alltså som om du ej fått det betyget. ... Som enskild betyg gäller betyget, men vad ska du använda det betyget till? Det kommer ju inte räknas in, om mod.språk2 blir i ditt examensbevis U-kurs. ... Om du har A-betygen i alla kurser i ditt examensbevis, då spelar det, förstås, ingen roll, för du kommer ändå ha högsta möjliga jämförelsetal (20.0). Men om du har andra betyg, i alla fall Något betyg, som är lägre än A, då vinner du på att ännu ett A-betyg räknas in, för att det höjer ditt jämförelsetal (om ens lite grand, men ändå... och den lilla höjningen kan i vissa fall utgöra skillnad av att komma in respektive Inte komma in på en universitetsutbildning).
      Att "endast 2400p.räknas in i jämförelsetal/snittbetyg" stämmer inte. Detta gäller: om eleven har i sitt examensbevis U-kurser, då räknas ÄVEN BETYGEN I U-KURSERNA men ENDAST I TVÅ FALL: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Det finns fall då jättemånga poäng/kurser räknas in i jämförelsetal, t.ex om eleven har många U-kurser som krävs för särskild behörighet till just hans/hennes då räknas 2400poäng "vanliga betyg" + alla de kurserna som krävs för särskild behörighet + de som ger meritpoäng. Exempelvis, kan en elev ha fysik2, matte4, moderna språk 3 och 4 och eng7 som U-kurserna; hen söker till läkarprogrammet där fysik2 och matte4 krävs för särskild behörighet; mod.språk 3,4 och eng7 ger meritpoäng. För den eleven kommer vid ansökan till läkarprogrammet - i jämförelsetal - räknas in 2400p.vanliga kurser (ej U-kurser) + betygen i fysik2, matte4, mod.språk 3och4 + eng7 (alltså 2400p. + 500p, totalt 2900p.). 
    • George :

      När du nämnde det sista exemplet då gäller kanske för en elev som har vi säger läst sam.programmet i gymnasiet men sen ville hen bli t.ex läkare och då får hen läsa kurserna som krävs för behörighet ellerhur? 

      Men hur som helst om jag ska söka till läkarprogrammet exempelvis då vinner jag på att moderna språk 1 och moderna språk 2 som vanliga kurser men steg 3 och 4 som utökade kurser och även få 1,5 extra merit poäng. Har jag tolkat det rätt?

      Tack!
    • Mikael :

      Om du har alla högsta betyg i alla kurser, A-betygen, då spelar det ingen roll /bara du får dina meritpoäng också, och det får du om kurserna som ger meritpoäng finns i ditt examensbevis (oavsett om de finns som vanliga kurser eller som U-kurser). Men om du har möjlighet att utesluta de kurser i vilka du har lägre betyg, eller ha de kurserna i vilka du har lägre betyg som u-kurser, så att de betygen inte räknas in, skulle det vara ännu bättre. U-kurserna i sig (att man har U-kurserna) ger inga fördelar. Bäst är det att rymma alla kurser inom programmets vanliga kurser, och om man /ändå/ läst fler än 2500p., så måste några kurser bli U-kurser. Mest fördelaktigt är att ha kurser med lägre betyg som U-kurserna + att de kurserna som är U-kurser med lägre betyg ej krävs för behörighet och inte ger meritpoäng för att då räknas inte de betygen in. "Krukset" är dock att många kurser är Obligatoriska och därför inte kan bli U-kurser. Det är endast valbara kurser som får lov att bli U-kurser. SYV-ar på gymnasieskolorna vet mycket väl hur examensbevis bör bli utformat för att ge högsta möjliga meritvärde, men om skolan följer skolverkets riktlinjer, så skrivs det på förhand i elevens individuella studieplan om hen ska läsa någon U-kurs, alltså innan kursen påbörjas, och examensbevis utfärdas sedan enligt hur studieplanen för den elever ser ut. Kan man slippa läsa på mer än heltid och rymma alla kurser man behöver + även de som ger meritpoäng inom programmets vanliga kurser, är det bäst. Läser man färre kurser har man mer tid och energi att lägga på de kurser man läser och kan uppnå bättre kunskapsnivå och med det också högre betyg; dessutom riskerar man inte överanstränga sig. Har man tid över, kan man försöka skaffa extrajobb några timmar i veckan (lön och arbetslivserfarenhet är ju jättebra att få!).
    • George :

      Hej igen, när ni nämner att alla kurser kan inte bli utökade kurser då de är obligatoriskts inom mitt program (natur inriktning natur)., vilka kurser menar ni då?  Jag tänker mig då de kurser som inte går att sätta som U är: gymnasie gemensamma ämnen, program gemensamma ämnen, inriktnings ämnen (i mitt fall natur) och program fördjupningskurser (vi läser på vår skola programmering 1 och bioteknik). Och de individuella valen kan man då sätta som U kurs plus då de kurser som man har valt att läsa som extra sätts som U kurs. Har jag rätt eller?
    • Anna : Nej, du har (lite) fel. Vi utgår från en "vanlig/standard" examensbevis, utan U-kurser. Det innehåller 2500poäng, av dem 100p.gymnasiearbete; 200p.vilka kurser som helst (individuellt val) + rätt antal poäng kurser som på just det programmet får läsas som programfördjupning + alla inriktningskurserna + alla kurser inom programgemensamt + alla kurser inom gymnasiegemensamt (det är alltså totalt 2500poäng). ... Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. Som regel, ska det INNAN KURSEN PÅBÖRJAS skrivas i elevens individuella studieplan om att kursen ska läsas som U-kurs (enligt rektors beslut).
    • George : Ok. Du skriver "Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. " Vilka kurser menar du då, asså inom vilken "kategori"? Kan t.ex programfördjupningskurs (på vår skola programmering 1) sättas som U kurs och modersmål 1 som vanlig istället då eleven har ett A på modersmål men t.ex C på programmering? Vi antar att eleven har läst 2600 poäng totalt.
    • Anna :

      Dokumentet Examensbevis är en förteckning av kurser med tillhörande betyg men UTAN ATT DET ANSES INOM VILKEN KATEGORI SOM KURSEN LÄSTES, med ETT UNDANTAG: just U-kurs (eller U-kurser) markeras med U. Och när den eleven söker till svenska universitet, då räknar Antagning.se in betyg i U-markerad kurs ENDAST I 2 FALL: om en sådan kurs krävs för särskild behörighet till just den utbildning som ansöks just då eller om kursen ger meritpoäng och i andra fall räknas inte U-kursens betyg in. På så sätt kan man få OLIKA MERITVÄRDEN även inom samma ansökan, om man söker till universitetsutbildningar som har olika krav på särskild behörighet. 
      Det finns ingen lista på kurser som får vara markerade som U. Skolverket säger att rektorn på skolan får avgöra vilken kurs hen beslutar om att eleven ska få läsa som U-kurs och det bör på förhand, innan kursen börjar, skrivas in i elevens individuella studieplan och sedan utfärdas examensbevis enligt den studieplanen. Rektorn vet vilka kurser hen inte får besluta om som U-kurser (det är de obligatoriska för programmet kurser); vidare måste tillräckligt antal poäng från kurser som FÖR DET PROGRAMMET FÅR LÄSAS SOM PRÖGRAMFÖRDJUPNING, måste finna med i examensbeviset som vanliga, ej-U, kurser (i annat fall blir examensbevis inte giltigt).
      Jag har ett förslag: skriv i en NY FRÅGA - upp alla dina gymnasiala kurser med tillhörande betyg. För de kurserna där du ej fått ut något betyg skriv (kan bli A eller B, t.ex; kan bli C eller D; eller riskerar få F...hur du nu ligger till i kursen). Glöm inte uppge vilket program och inriktning du läser (det kan ju bli ngn som tittar på det som inte läst din tidigare fråga). :) Vi ska i så fall kunna ge förslag på hur ett giltigt examensbevis kan se ut med högsta möjliga meritvärde... Jo, uppge gärna till vilken eller vilka universitetsutbildningar du kommer att söka (för det spelar också roll på vilket meritvärde du kommer att få).
    • George : Okej det tycker jag blir bästa lösning, jag ska gör det när jag har tid. Tackar verkligen för att ni tar tiden och försöker ert bästa så att vi förstår dessa "komplexa" saker haha :)
    • Anna :

      Det finns ju en anledning till varför det finns SYV-ar på skolorna... Reglerna är många och komplicerade och de ändras också över tid. Vissa undantag kan beviljas (ibland). Många gånger gäller det att göra en bedömning och man kan få olika lösningar även om situationen ser exakt likadant ut - på olika gymnasieskolor (inte alls ovanligt det...). En SYV som finns på just din skola vet vilka kurser som just din skola kan erbjuda. Hen vet också hur rektor på just den skolan brukar tänka och bedöma. Oavsett vad vi eller någon annan säger till dig kommer beslutet ligga hos rektorn på din skola. Och det är endast om ett stort misstag sker och ett examensbevis som utfärdats visar sig vara ogiltigt, det är just då som du ska kunna få ett annat examensbevis. (Alltså om en elev vill få ändringar i sitt examensbevis för att få högre meritvärde, kommer det inte att ske). 
    • George :

      Hej, om Moderna språk inte har någon typ i mitt examensbevis, alltså om det inte står som programgemensamma ämnen eller indval, kommer detta påverka mitt meritvärde? Alltså kommer betyget som jag har fått i kursen ändå räknas in? För i mitt fall så är det tomt, det är bara själva kursen Moderna språk 1 Arabiska och betyget A som bara är skrivet !
    • Milla :

      I examensbeviset från gymnasiet står det inte markerat inom vilken kategori som kurserna lästes (med ett undantag: U-kurser, utökat program). För U-kurserna gäller särskilda regler. Och alla andra kurser i examensbeviset (förutom gymnasiearbete) "bidrar" med sina betyg till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal". 
      Om eleven har meritpoängen, då plussas meritpoängen till jämförelsetalet och summan kallas för meritvärde. I fall eleven inte har några meritpoäng är meritvärde = jämförelsetal/snittbetyget. Moderna språk 1 ger inte meritpoäng. Har du moderna språk 1 i ditt examensbevis och kursen inte är markerad "U" (utökat program) så räknas betyget in i ditt snitt.
    • George :

      Så med andra ord kommer betyget A i moderna språk 1 räknas in ändå om det inte står vilken kategori den tillhör (och ja den står inte som u kurs i mitt examensbevis)
    • Milla : Ja, betyget kommer att räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.
    • George : Tack!
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'vvs' (12 st.)

    • 3 Poäng
      1 Svar
      Carl

      Byta från VVS & Fastighet till Bygg & Anläggning efter årskurs 1?

      Hej, jag har nästan gått klart mitt första år på VVS & Fastighetsprogrammet på min skola och är osäker om det är rätt linje för mig. Har redan gått om ett år på IM innan så är inte sugen på att...

      Mikael: : Hej Carl,Jag håller med info i Jelenas kommentar: gör ansökan via gymnasieantagningen helst senast sista dagen i omvalsperioden. för att hoppas på att ngn rektor tar in... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Amir

      skillnad mellan dessa titlar? Hur söker man?

      Hej! jag tar nu studenten från gymnasiet på en högskoleförberedande linje och funderar på att gå en yrkesutbildning/lärlingsutbildning för att bli rörmokare eller dylikt. Nu till frågan- vad är skillnaden mellan yrkesutbilding och...

      Anna: : Hej,lärlingsutbildning brukar det kallas när man läser all utbildning eller stora delar av den på en Arbetsplats;yrkesutbildning kan samtidigt vara "lärlingsutbildning" ...... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Carl

      VVS-Ingejör, kan man endast läsa Mattte 2?

      Jag läser i ettan på VVS och Fastighetsprogrammet. Jag skulle kunna tänka mig bli VVS-Ingenjör i framtiden och har sett att man behöver läsa till Matte 2 för att komma in på yrkeshögskolan. Jag vet att man kan läsa till Matte, Svenska och Engelska för att få högskolebehörighet. Går det bra...

      Anna: : Hej Carl;om din skola kan erbjuda dig läsa matte 2, så kan du läsa den kursen. Du behöver inte samtidigt läsa svenska 2,3 och/eller engelska 6, om du inte vill. Det är inte ett... Läs hela svaret
    • 5 Poäng
      1 Svar
      فاطمة

      Ej läst klart grundskolan och kommer från annat land vad ska man göra?

      Hej! Min man har nyligen kommit till Sverige och han är 25 (snart 26) år. Han slutförde aldrig sin grundskola i hans hemland, utan gick bara till 8an och sen direkt ut i arbetslivet pga hans familjs dåliga ekonomi där dem inte kunde betala hans utbildning. Sen den tiden har han bara...

      Milla : : Hej, du skriver om att personen kom nyligen till Sverige; hur mycket svenska kan han?Undervisningsspråk är i Sverige huvudsakligen svenska. För att studera måste... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anton

      Kunna läsa till universitet efter VVS?

      Hej! Jag ska börja på VVS nu till hösten och jag har tänkt att bli behörig till att söka in på Universitet/Högskola, vilka extra kurser behöver jag läsa för att bli behörig? Jag vet också att de flesta Universiteten kräver mer än bara de behöriga kurserna, måste jag läsa ännu mer på komvux...

      Anna: : hej Anton, alla elever på alla yrkesprogram på gymnasiet har rätt att läsa kurser för Grundläggande behörighet - det är svenska 2,3 och engelska 6. Vilka kurser som krävs... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Abbe

      Få ganska bra jobb på direkten?

      Hej! Det är så att jag vill gärna hitta jobb på direkten efter gymnasiet. Jag tänkte att gå el på gymnasiet men jag är inte helt säker. Jag vill även att det ska vara ett ganska välbetalt jobb. Helst ska det vara något med att bygga. Fixa saker. El, eller hantverk.

      Mikael: : Hej Abbe! Om du vill börja jobba direkt efter gymnasiet, då tänker du helt rätt: Yrkesprogrammen är det du bör titta på i första hand. El- och energiprogrammet är ett av alternativen. Andra är: byggprogrammet... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Hussein

      Hur får jag behörighet till VVS-ingenjör utbildningen?

      Hej! Jag läser på VVS programmet årskurs 1. Jag undrar om jag kan läsa vidare till VVS- ingenjör efter gymnasieexamen? Jag vet att man behöver läsa matematik 2, men behöver jag läsa några andra ämnen för att bli behörig?

      Liselotte: : Hej Hussein, VVS-ingenjör utbildning finns inom Yrkeshögskola, se t.ex. på http://www.yhguiden.se/utbildning/campus-nykoping/vvs-ingenjor och även lite "varianter" på den utbildningen... inriktade... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Johan

      Byta linje från en praktisk till teoretisk i 2an?

      Hej Har börjat inse att inriktningen jag läser inte riktigt är min grej, eftersom jag är intresserad utav helt andra saker. Har nu gått ettan och "halva" tvåan inom VVS och intresset har som sagt börjat sina. Hemma på dagarna sitter jag mestadels framför datorn och läser om programmering, och...

      Julia: : Hej Johan, jag förstår att det inte känns bra om du tycker att du läser "fel utbildning". Ang. byta program - så är det upp till rektor på det programmet dit du vill byta att besluta om det är möjligt att ta... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Gustav

      Vill ansöka till polishögskolan - har jag vad som krävs?

      Hej Jag går sista året på Västerås Praktiska inriktning vvs- rörmokare. Jag vill ansöka till polishögskolan, min fråga är om jag har dem ämnena som krävs för att söka in? Jag har själv försökt klura ut vad som krävs men det är kort sagt lite rörigt med vad som krävs eller ej. Tacksam...

      Lena: : Hejsan, förstår att det kan vara lite trixigt att lista ut precis vad som behövs. De formella kravet är en gymnasieexamen och den examen ska innehålla följande kurser; Svenska 1,2,3 Engelska... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jonas

      Vart kan man hitta VVS men med inriktning med fotboll (NIU)???

      Hej, jag bor i värmland och undrar vart det närmaste stället i hela landet som jag kan gå VVS och fotbollsinriktning (NIU). Skulle uppskatta en lista på alla skolor som har mina önskningar, VVS och NIU fotboll. Jag är öppen för flytt!

      Lena: : Hejsan, du bör kunna ta reda på vilka NUI-utbildningar det finns och var via denna hemsida http://fogis.se/fotboll-i-skolan/fotboll-i-gymnasieskolan/nationella-idrottsutbildningar-fotboll1/ /Lena, Syv
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Magnus

      Kan man välja VVS även om man har svårt med svenska?

      Är vvs en svår utbildning om man har svårt för svenska? Bott i Sverige i två år och pratar ganska bra, men kanske får välja något annat bara för att det är lättare.. vilken utbildning är lättast?

      Fråga: : Det är en svår fråga du ställer. Svenska är ju närvarande på alla gymnasieprogram och även om yrkesprogrammen har färre stora teoretiska kurser så krävs det ju ändå en hög språkförståelse för att kunna... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga