Hej! Om man inte kommer in på gymnasiet pga att man saknar behörighet eller inte når upp till de meritpoäng som krävs, vad finns det då för möjligheter att läsa upp sina betyg (både icke godkända och höja godkända men låga betyg) för att sedan göra ett nytt försök året efter att komma in på gymnasiet? Min dotter vill gå ekonomiskt program men har av olika omständigheter halkat efter i studierna. Hon har programinriktat val mot ekonomi som alternativ B, och Individuellt alternativ eventuellt som ett alternativ (men har inte riktigt klart för mig om man kan gå det i annan kommun än sin hemkommun, vilket är hennes önskan. Det kanske ni vet?). Men vad finns det för övrigt för alternativ? Folkhögskola? Läsa hemma själv och göra nåt slags prov för att få betyg? Nåt annat?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32148 frågor besvarade.
Möjlighet att läsa upp betyg om man inte kommer in på gymnasiet?
1 Svar
Hej Marie,
platserna på Individuellt alternativ (IMA) >> är mycket dyra och andra kommuner än elevens hemkommun kommer hänvisa till hemkommunen; hemkommunen kan köpa plats hos en annan kommun, om utbildningsförvaltningen gör bedömning att det behövs + även har råd att köpa en så pass dyr utbildningsplats. Allt som oftast går eleverna på Ind.alt(IMA) i sin egen kommun, "hemkommunen", alltså där de är folkbokförda.
******
Höja betygen i grundskolekurserna är inte lätt
Kort svar är att i fall eleven är behörig till gymnasiala yrkesprogram - då "hänvisas" eleven till att söka där hen är behörig. På yrkesprogrammen kan man bli behörig till högskola. Eleven har rätt att på yrkesprogrammen läsa kurser för "högskolebehörighet". T.ex i stället för Ekonomiprogrammet kan eleven läsa på HA/inriktning Handel- och service och välja läsa svenska 2,3 och eng 6, vilket är elevens rättighet + se om det även går läsa matte 2a och kanske t o m 3b.
Tidigare fanns Preparand inom IM men finns ej sedan 1 juli 2019 längre, togs bort.
Om eleven ej går på ngn skola får hen bedriva självstudier och leta var hen kan anmäla sig till Prövningar. Att hitta var man kan göra prövning i en grundskolekurs är mycket svårt. Skolverket säger att prövningar i pågående kurser måste erbjudas, och hänvisar till skolorna. Skolorna svarar "Nej, vi erbjuder inte göra prövning hos oss och vet inte vart vi kan hänvisa"... och så går det runt-runt-... prövningsavgif för ett försök är 500kr men att anordna prövningen kostar mycket mer än så - och därför går man "back" ekonomiskt om man erbjuder prövning; skolorna har inte råd, med andra ord... Att genom prövningar höja sina grundskolebetyg bedömer vi som mycket svårt (på gränsen till omöjligt).
Som icke-behörig till gymnasiets nationella program är elevens situation upp till "hemkommunen" att försöka "lösa". "Hemkommunen" bör erbjuda "någon lösning" - inte alltid det som eleven eller vårdnadshavare tycker är bäst för eleven. Vid mycket speciella omständigheter brukar eleven kunna bli "placerad" på den dyra utbildningen Individ.alternativ men annars hänvisas eleverna till yrkesintro >>.
Platserna på Programinriktat val >> brukar vara få och med hård konkurrens om varje plats. Sedan är det också tufft att läsa ikapp: tanken på progr.inrik.val (IMV) är att eleven saknar lite grand inom ngt ämne - och kan läsa ikapp och sedan fortsätta med den vanliga klassen och ta examensbevis inom 3 år på gymnasiet (alltså, förutom att läsa det vanliga programmet så ska den eleven även läsa ikapp inom det ämnet eller de ämnen där hen ej var behörig från början... - tuffa bud! att lyckas med det kanske inte ens går, över huvudet taget).
********
Om eleven är behörig till ett yrkesprogram (men ej högskoleförberedande) då är det många ggr bättre att söka på egen hand till alla de yrkeprogrammen på alla de skolorna där eleven själv vill gå i stället för att invänta vad "hemkommunen" kommer med för förslag.
Får eleven möjlighet att gå om nian (år 9 på grundskolan) - så är det en stor förmån och jag skulle tacka Ja direkt. I så fall kan eleven höja sina betyg i grundskoleämnena. Eleven/föräldrarna kan önska att eleven går om nian, men det är "huvudman" som bestämmer - i praktiken får man svar från grundskolerektorn; det blir allt mer sällan så att omgång på grundskolan erbjuds.
Hoppas ngt i svaret jag ger nu blir till hjälp.
Hälsningar
Mikael
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga