Hej! Om man inte kommer in på gymnasiet pga att man saknar behörighet eller inte når upp till de meritpoäng som krävs, vad finns det då för möjligheter att läsa upp sina betyg (både icke godkända och höja godkända men låga betyg) för att sedan göra ett nytt försök året efter att komma in på gymnasiet? Min dotter vill gå ekonomiskt program men har av olika omständigheter halkat efter i studierna. Hon har programinriktat val mot ekonomi som alternativ B, och Individuellt alternativ eventuellt som ett alternativ (men har inte riktigt klart för mig om man kan gå det i annan kommun än sin hemkommun, vilket är hennes önskan. Det kanske ni vet?). Men vad finns det för övrigt för alternativ? Folkhögskola? Läsa hemma själv och göra nåt slags prov för att få betyg? Nåt annat?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Möjlighet att läsa upp betyg om man inte kommer in på gymnasiet?
1 Svar
Hej Marie,
platserna på Individuellt alternativ (IMA) >> är mycket dyra och andra kommuner än elevens hemkommun kommer hänvisa till hemkommunen; hemkommunen kan köpa plats hos en annan kommun, om utbildningsförvaltningen gör bedömning att det behövs + även har råd att köpa en så pass dyr utbildningsplats. Allt som oftast går eleverna på Ind.alt(IMA) i sin egen kommun, "hemkommunen", alltså där de är folkbokförda.
******
Höja betygen i grundskolekurserna är inte lätt
Kort svar är att i fall eleven är behörig till gymnasiala yrkesprogram - då "hänvisas" eleven till att söka där hen är behörig. På yrkesprogrammen kan man bli behörig till högskola. Eleven har rätt att på yrkesprogrammen läsa kurser för "högskolebehörighet". T.ex i stället för Ekonomiprogrammet kan eleven läsa på HA/inriktning Handel- och service och välja läsa svenska 2,3 och eng 6, vilket är elevens rättighet + se om det även går läsa matte 2a och kanske t o m 3b.
Tidigare fanns Preparand inom IM men finns ej sedan 1 juli 2019 längre, togs bort.
Om eleven ej går på ngn skola får hen bedriva självstudier och leta var hen kan anmäla sig till Prövningar. Att hitta var man kan göra prövning i en grundskolekurs är mycket svårt. Skolverket säger att prövningar i pågående kurser måste erbjudas, och hänvisar till skolorna. Skolorna svarar "Nej, vi erbjuder inte göra prövning hos oss och vet inte vart vi kan hänvisa"... och så går det runt-runt-... prövningsavgif för ett försök är 500kr men att anordna prövningen kostar mycket mer än så - och därför går man "back" ekonomiskt om man erbjuder prövning; skolorna har inte råd, med andra ord... Att genom prövningar höja sina grundskolebetyg bedömer vi som mycket svårt (på gränsen till omöjligt).
Som icke-behörig till gymnasiets nationella program är elevens situation upp till "hemkommunen" att försöka "lösa". "Hemkommunen" bör erbjuda "någon lösning" - inte alltid det som eleven eller vårdnadshavare tycker är bäst för eleven. Vid mycket speciella omständigheter brukar eleven kunna bli "placerad" på den dyra utbildningen Individ.alternativ men annars hänvisas eleverna till yrkesintro >>.
Platserna på Programinriktat val >> brukar vara få och med hård konkurrens om varje plats. Sedan är det också tufft att läsa ikapp: tanken på progr.inrik.val (IMV) är att eleven saknar lite grand inom ngt ämne - och kan läsa ikapp och sedan fortsätta med den vanliga klassen och ta examensbevis inom 3 år på gymnasiet (alltså, förutom att läsa det vanliga programmet så ska den eleven även läsa ikapp inom det ämnet eller de ämnen där hen ej var behörig från början... - tuffa bud! att lyckas med det kanske inte ens går, över huvudet taget).
********
Om eleven är behörig till ett yrkesprogram (men ej högskoleförberedande) då är det många ggr bättre att söka på egen hand till alla de yrkeprogrammen på alla de skolorna där eleven själv vill gå i stället för att invänta vad "hemkommunen" kommer med för förslag.
Får eleven möjlighet att gå om nian (år 9 på grundskolan) - så är det en stor förmån och jag skulle tacka Ja direkt. I så fall kan eleven höja sina betyg i grundskoleämnena. Eleven/föräldrarna kan önska att eleven går om nian, men det är "huvudman" som bestämmer - i praktiken får man svar från grundskolerektorn; det blir allt mer sällan så att omgång på grundskolan erbjuds.
Hoppas ngt i svaret jag ger nu blir till hjälp.
Hälsningar
Mikael
Frågor och svar taggade med 'e-komplettering' (4 st.)
-
En kurs i universitet?
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Personalvetare på fristående kurser?
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret -
E-komplettering på en kurs som innehåller NP?
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga